Landshövding Peter Egardt höll i facklan. Det tog sig snabbt i värmen och snart var hettan från elden så stark så de 20-talet närvarande tvingades retirera.
Svedjebränningen är ett led länsstyrelsens uppdrag till Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, att återskapa kulturlandskapet kring Linnés Hammarby som det såg ut på 1700-talet. Arbetet har pågått ett tag. I dag brukas och betas åkrar och ängar som för 300 år sedan. Nu är turen kommen till skogslandskapet intill.
– Tidigare svedjade man skogen regelbundet och odlade råg i askan. Det skedde i en cykel på 40 år. Svedjan gör jorden näringsrik och man kunde få tolv gånger utsädet i skörd, berättar Clas Tollin, forskare vid institutionen för ekonomi och agrarhistoria vid SLU.
Svedjan var cirka 500 kvadratmeter stor och fylld med torrt ris och grenar. För att inte elden skulle sprida sig var brandslangar framdragna. Tanken är att ett område ska svedjas varje år.
Syftet med omvandlingen av landskapet är att öka kunskapen om hur den vanliga människan levde i 1700-talets bondesamhälle. Det ingår i ett större projekt vid SLU som handlar om att förstå människans villkor historiskt.
Peter Egardt tyckte bränningen var intressant.
– Dessutom är det en viktig insats för forskningen. Vi får lära om hur man gjorde i äldre tid. Det fanns en hel del som var klokt då, och så håller vi historien levande, säger han.