I många länder finns inte någon klar skillnad mellan vad som ofta kallas första och andra generationens invandrare.
I Sverige är personer födda i Sverige av utländska föräldrar överrepresenterade i brottsstatistiken. Men överrepresentationen är betydligt lägre än bland de invandrade till Sverige. Det här visar statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.
– Utländska forskare har pekat på att Sverige inte har något utpräglat andra generationsproblem, som man har i många andra länder. Det här skulle kunna tyda på att vår integrationspolitik faktiskt fungerar, att vi gör något som andra länder inte gör, säger Jan Andersson, generaldirektör på Brå.
I en sammanställning över situationen i att antal länder pekar den erkände juridikprofessorn Michael Tonry ut just den positiva utvecklingen i Sverige som kanske den viktigaste informationen i sitt material att fundera kring.
– Vad det beror på är ännu osäkert och det Michael Tonry pekar på är att det här borde beforskas. Men en omständighet som nämns är att den generella välfärden i Sverige ger barn till invandrare bättre levnadsvillkor än vad invandrarbarn i andra länder får, säger Jan Andersson.
Statistiken över brottslighet och etniskt ursprung togs fram av Brå 2005. Enligt Jan Andersson gjordes det eftersom den vanligaste frågan till Brå var just hur relationen brottslighet och invandring såg ut. Men att invandrarnas barn verkar klara sig bättre än sina föräldrar har inte blivit så mycket uppmärksammat.
– Det är sällan situationen beskrivs i de termerna.