Sedan det tidigare forskningsfartyget Argos ställdes av 2011 på grund av asbestproblem har Sveriges saknat ett oceangångande forskningsfartyg. Det här har skapat problem för den marina forskningen och för arbetet med att undersöka fisktillgången i våra vatten, undersökningar som används när fiskekvoterna inom EU bestäms och utvärderas.
I dag lånas fartygsresurser från våra nordiska grannar för forskning och undersökning.
– Kan inte vi utföra våra undersökningar får vi straffavgifter från EU. I dag kan man säga att vi hankar oss fram för att klara det. Och för hela den marina forskningen är situationen rätt så bedrövlig i dag, säger Magnus Appelberg, prefekt på Institutionen för akvatiska resurser vid SLU i Öregrund coh Uppsala.
Han uppskattar att ett nytt fartyg kommer att kosta hundratals miljoner kronor. Kanske är det det som gjort att politikerna avvaktat med ett beslut om en permanent lösning på fartygsbristen och i stället satt igång en rad utredningar, något som fått kritiker från exempelvis Miljöpartiet att lufta sitt missnöje på debattsidor.
Men nu har alltså landsbygds- och miljödepartementet gemensamt uppdragit åt SLU att ta fram ett underlag för upphandling av ett nytt och större forskningsfartyg. Uppdraget ska vara klart i augusti.
– Det är kort om tid och det blir tufft, säger Magnus Appelberg.
SLU:s uppdrag är att leda den förberedande utredningen med SMHI. Men SLU vill slippa ansvaret för det färdiga skeppet.
– Vi vill inte vara redare för båten. Det bör någon av myndigheterna som redan har fartyg vara, kustbevakningen eller Sjöfartsverket, säger Magnus Appelberg.