De slutsatserna drar forskare vid Uppsala universitet, Cambridge University och det europeiska synkrotronforskningscentret ESRF i Frankrike i en studie av fossila ben från fyrfotingen Acanthostega, som levde under devontiden för ungefär 360 miljoner år sedan. Studien publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Nature.
– Vår studie ger för första gången kunskap om livsstilen hos denna ikoniska fyrfota fisk. Samtidigt ser vi att mycket av det vi trott oss veta om Acanthostega är felaktigt eftersom det vi antagit vara fossil från fullvuxna djur i själva verket är från ungdjur, säger forskaren Sophie Sanchez vid SciLifeLab och avdelningen för i evolution och utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet, som ledde studien.
Acanthostega är ett de första ryggradsdjuren som hade fram- och bakben i stället för fenor, och därmed en av förutsättningarna för ett liv på land.
– Det är dock tveksamt om de någonsin använde benen för att ta sig upp på land. I vart fall i ungdjurens ben hade omvandlingen av brosk till fast ben inte hunnit tillräckligt långt för att kunna bära upp deras kroppar på land, säger Sophie Sanchez.
Slutsatsen bygger på detaljerade undersökningar med synkrotron-röntgen av fyra överarmsben från Acanthostega.
– Till skillnad från vad vi förväntat oss visade benens tillväxtmönster att de kom från omogna individer, trots att de måste ha varit minst sex år gamla och sannolikt äldre än så. Vi kunde också se att benet måste ha varit broskartat och mjukt under större delen av barndomen, säger Sophie Sanchez.
Benen kommer från en fyndplats på östra Grönland, där resterna efter minst 20 tätt packade Acanthostega-djur hittades 1987. Forskarna tror att de förmodligen blivit fast i en del av ett inlandsdelta som torkade ut.
– Att alla dog samtidigt och på samma plats visar ett ungdjuren av Acanthostega åtminstone stundtals måste ha simmat i stim, säger Per Ahlberg, professor i organismbiologi vid Uppsala universitet, medförfattare till studien och en av forskarna som upptäckte fyndplatsen 1987.
Samtidigt som den nya studien kastar ljus över en av de första fyrfotingarnas tidiga liv, reser den helt nya frågor.
– Eftersom alla fossil vi har av Acanthostega kommer från ungdjur står det klart att vi egentligen inte vet någonting om hur de vuxna individerna såg ut och levde, till exempel om de till skillnad från ungdjuren kan ha klarat av att krypa upp på land, säger Per Ahlberg.
Forskarna planerar att med samma metoder gå vidare med en mer omfattande undersökning av såväl Acanthostegas som andra tidiga fyrfotingars livshistoria.
– Resultaten kan komma att på ett betydande sätt påverka vår uppfattning om hur de första ryggradsdjuren tog sig upp på land, säger Per Ahlberg.