Det visar forskare vid Uppsala universitet och Auckland university i Nya Zeeland i en studie som publiceras i tidskriften American Journal of Epidemiology.
– Även om det inte rör sig om stora skillnader i slutlängd talar våra resultat för att det finns utrymme för förbättringar av nutritionen av mycket tidigt födda som kan öka deras chanser att växa ikapp, säger läkaren och forskaren Fredrik Ahlsson vid Akademiska barnsjukhuset och Uppsala universitet.
Studien bygger på uppgifter från det medicinska födelseregistret om drygt 200 000 kvinnor födda under åren 1973 till 1988, som fick sin längd uppmätt när de själva blev gravida och besökte mödravårdcentralen många år senare.
Jämfört med kvinnor i allmänhet och än mer jämfört med systrar födda efter normala 37 till 41 veckors graviditetslängd var kvinnor som fötts redan före den 32:a graviditetsveckan, betydligt kortare. Skillnaden i slutlängd mellan mycket för tidigt födda och deras systrar var 2,3 centimeter.
Uttalad kortvuxenhet, med en slutlängd på mindre än 155 centimeter, var nästan tre gånger vanligare bland kvinnorna som hade fötts mycket för tidigt.
– Vi har tidigare visat att kortvuxenhet hos mamman är en riskfaktor för att barnet ska födas mycket för tidigt, säger Fredrik Ahlsson.
Vården av för tidigt födda har kraftigt förbättrats sedan kvinnorna i studien föddes. För 40 år sedan räddades bara i undantagsfall barn födda före vecka 28. I dag överlever barn födda så tidigt som i den 22:a graviditetsveckan.
– Det finns alltså goda skäl att fortsätta att följa upp dessa barns längdutveckling ända upp till vuxen ålder, säger Fredrik Ahlsson.