Tio års arenastrul kostade 45 miljoner

Uppsala arena kostade skattebetalarna 45 miljoner kronor innan projektet havererade. Nu bygger kommunen arenan i egen regi i Gränby - för 420 miljoner kronor. Flera politiker som stöttat projektet är idag självkritiska till miljonrullningen.

Så skulle Uppsala arena vid Gränby centrum ha sett ut enligt  förslaget.

Så skulle Uppsala arena vid Gränby centrum ha sett ut enligt förslaget.

Foto: Aros Arkitekter

Uppsala2019-03-06 07:00

I dag väntas politikerna i Uppsala ta beslut om att kommunenens nya hockeyarena ska ligga på Gränby sportfält. Beslutet sätter punkt för mer än tio års försök att bygga en arena vid Gränby centrum i samarbete med en privat aktör - ett så kallat ops-projekt.

Kommunen gick in i arenaprojektet för att själv slippa att stå för hela investeringen, men överklaganden, en EU-prövning och miljömässiga krav gjorde att allt drog ut på tiden. När alla tillstånd var klara hade liknande arenor byggts i Stockholm och det gick inte att ro projektet i hamn.

Arenaäventyret har kostat kommunen drygt 45 miljoner kronor, oräknat alla arbetstimmar som kommunens tjänstemän lagt ned.

Flera av Uppsalas politiker som stött projektet är i dag självkritiska. En av dem är Erik Pelling (S).

– Det är bara att konstatera att den där typen av ops-projekt inte fungerar. Det har framställts som en bra lösning, men blev både dyr och komplicerad och krävde kostsamma advokatupplägg. Det finns få exempel att lära av. Nu låter vi kommunen äga och bygga, säger han.

Mohamad Hassan (L), som under alla år med alliansen stödde arenaprojektet, tycker att kommunen hade dålig koll.

– Vi ville hitta nya sätt att förverkliga ett stort projekt till lägre kostnader för skattebetalarna och tog in både sakkunskap och advokater när det behövdes. Inget arenaprojekt i landet har haft så fördelaktiga villkor, ändå kostade det bara pengar. Med facit i hand tycker jag inte att vi var tillräckligt självkritiska, säger han.

Och nu har du helt bytt ståndpunkt?

– Ja. Det har gått troll i detta med ops-lösningar, trots all expertis vi haft, säger Mohamad Hassan.

Det är inte ovanligt med problem i ops-projekt. Det säger Jan-Eric Nilsson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Han har studerat ops-projekt i över 15 år och hans erfarenhet är att politiker och tjänstemän inte förstår alla aspekter av de projekt de går in i.

– Ett typexempel är bygget av Nya Karolinska i Stockholm där politikerna skrivit under avtal de inte förstått innebörden av, säger han.

Det beror till stor del på att kunskapen om hur ops-projekt fungerar är dålig.

– Jag har föreslagit att staten ska starta 3-4 ops-projekt för att studera vad som fungerar bra och vad som går dåligt. Men efter nya Karolinska vet jag inte om man vågar prova, säger Jan-Eric Nilsson.

Stefan Hanna, som under alliansåren företrädde Centerpartiet och hade politiskt ansvar för arenafrågor, anser att kommunen är för dålig på att sköta projekt.

–  Men det är bedrövligt att allt ska landa i att kommunen nu ska bygga en arena själva. Det är alltid bättre om civilsamhället kan engagera sig. De kan pressa kostnaderna, säger han

Nu blev det ingen arena trots att kommunen lade ut 45 miljoner. Hur tänkte du själv?

– Att en arena behövs och vi hade en budget för det. Men allt drog ut på tiden när liberalerna överklagade och MP letade efter fridlysta salamandrar där arenan skulle byggas, säger Stefan Hanna.

Det var liberalen Eva Edwardsson som, utan att informera sitt parti, skrev en överklagan som sedan undertecknades av andra. Syftet var att stoppa olagliga beslut.

Kommunalrådet Fredrik Ahlstedt (M) som varit för en ops-lösning säger i dag ja till att kommunen bygger. Han tror dock, som Stefan Hanna, att alla överklaganden sinkade projektet.

– Hade det inte skett så hade vi haft en arena idag. Men självklart är inte den process som varit värd pengarna vi lagt ner.

Hade ni för dålig koll för att kunna förutse alla fallgropar?

– Det vet jag inte. Projektet skulle inte gå att genomföra i dag. Lagstiftningen är helt annorlunda när det gäller stadsstödsregler och upphandling. Kanske kan man göra ops-projekt kring större projekt som väg- eller spårvägsbyggen där flera miljarder ska investeras. Då blir konsultkostnader inte så stor del av projektet.

Jonas Segersam (KD) skulle helst vilja ha en ops-lösning också i dag, kanske med IFU-Arena.

– Nu tittar vi på en kommunal investering på 500 miljoner. Gränby Arena hade kostat kommunen 150 miljoner om den blivit av, säger han.

Det blev det inte så. Var du blåögd?

– Nej. Jag ångar inget även om projektet kostat mycket pengar. Men jag beklagar att man slänger det i papperskorgen nu när en arena ska byggas.

Vänsterpartiet har konsekvent varit emot att bygga i samarbete med näringslivet. MP:s kommunalråd Rickard Malmström säger att partiet egentligen aldrig trott på arenaprojektet. Han tycker inte att det saknats kunskap hos tjänstemännen utan att politikerna velat "trycka igenom" projektet trots stora problem bland annat med områdets känsliga natur.

Innebär då detta att det är kört för nya lösningar med näringslivet?

Erik Pelling igen:

– Om näringslivet vill ställa upp och finansiera så kan det fungera, det ville de inte den här gången, säger han.

Uppsala kommun sade i början av 2000-talet ja till att stödja det privata arenaprojektet i Gränby ekonomiskt. Kommunen skulle bidra med 150 miljoner kronor och hyra tider för 15 miljoner kronor i 25 år. Näringslivet skulle stå för investeringar på cirka 500 miljoner kronor.

Under hela processen har kommunen betalat ut drygt 45 miljoner kronor.

Den största delen av pengarna har gått till det privata arenabolaget Uppsala Arena 2010 AB och dess dotterbolag som försökt förverkliga projektet.

Redan 2008 började kommunen betala arenabolagets kostnader på totalt 7,5 miljoner kronor för konsulter, löner, utredningar och andra omkostnader som krävs i ett arenaprojekt.

I september 2010 överklagades kommunens beslut att stödja projektet ekonomiskt till förvaltningsrätten. Rätten ansåg att EU borde pröva frågan eftersom stödet kunde röra sig om ett så kallat otillåtet gynnande av enskilt företag. Processen tog nära tre år och kostade kommunen 5,5 miljoner kronor i advokatkostnader.

År 2013 gav EU kommunen godkänt för arenaupplägget. Utbetalningarna till arenabolaget kunde fortsätta med 15 miljoner i en första omgång och ytterligare 9 i en andra. Kommunen gick också i borgen för en checkkredit på 6 miljoner kronor som kommunen senare övertog.

År 2017 stod det klar att arenabolaget misslyckats med att ro projektet i hamn. Kommunen beslutade då att ta över och sälja det vidare till fastighetsbolaget SBB som trodde sig kunna förverkliga projektet. I samband med det anlitade kommunen åter utomstående advokater till en kostnad på 2,7 miljoner kronor.

Källa: Uppsala kommun

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om