"Tjejloppen ses som en fest, ingen prestation"

Idag Àr det populÀrt att delta i tjejlopp som Tjejmilen eller Tjejvasan. Men till skillnad frÄn de mixade loppen sÄ handlar tjejernas lopp inte sÄ mycket om sporten i sig, utan marknadsförs som en tjejfest i gemenskapens tecken. Det menar etnologen Karin S. Lindelöf som forskar om tjejlopp som kulturellt fenomen vid Uppsala Universitet.

Karin S Lindelöf

Karin S Lindelöf

Foto: Tomas Lundin

Uppsala2014-03-08 14:04

Varför finns lopp som bara Àr till för tjejer?
– Bakgrunden Ă€r bland annat att kvinnor inte fick delta i maraton eller Vasaloppet. 1967 deltog Ă€ndĂ„ en kvinna som hette Kathrine Switzer i Boston maraton, men hon blev attackerad av loppdirektören som försökte slita henne av banan. Det resulterade i en feministisk diskussion och 1972 var hon med och startade det första motionsloppet för kvinnor som gick av stapeln i New York.

I Sverige blev Meeri Bodelid inspirerad efter att ha sprungit ett tjejlopp i USA i början av 80-talet. Detta mÄste vi ha i Sverige, menade hon och var med och startade Ladylufsen -82. Loppen kan ses som en efterföljd av den feministiska kvinnorörelsen pÄ 70-talet, men i Sverige sÄg man inte loppen som feministiska. Man tryckte istÀllet pÄ vikten av att visa vad kvinnor kan och att organisera sig inom idrotten.

Hur motiverade man förbudet mot kvinnors deltagande i maraton?
– Man tĂ€nkte det som en omtanke om kvinnorna och menade att det inte var hĂ€lsosamt för kvinnorna att springa eller Ă„ka skidor sĂ„ lĂ„nga distanser. Det sĂ„gs ocksĂ„ som nĂ„got som stred mot kvinnligheten, som var oförenligt med den.

Som idrottande kvinna Àr det Àven idag viktigt att inte bli sedd som okvinnlig. Det kan jÀmföras med framgÄngsrika yrkeskvinnor. Man vill vara trovÀrdig i sitt yrkesutövande och samtidigt trovÀrdig i sin roll som kvinna.

Du studerar tjejlopp som kulturellt fenomen. Vad innebÀr det?
– Loppen utformas och marknadsförs pĂ„ ett visst sĂ€tt och det speglar normer och förestĂ€llningar i vĂ„r kultur. Till exempel presenteras VĂ„rruset eller Tjejmilen som en fest eller ett socialt sammanhang i första hand. NĂ„got som ska vara kul och en gemenskap.

Det Ă€r helt andra saker som lyfts fram runt tjejlopp Ă€n vad som görs nĂ€r det kommer till mixade motionslopp eller evenemang. DĂ€r ligger fokus ofta pĂ„ sporten och prestationen i sig. Ett tjejlopp marknadsförs ofta genom att sammankopplas med andra aktiviteter som betraktas som ”tjejiga”, som shopping eller vĂ€lgörenhet.

Vad tycker du Àr för- och nackdelarna med lopp för tjejer?
– MĂ„nga tycker att det Ă€r skönt att inte behöva jĂ€mföra sig med mansnormen i sina prestationer. Det Ă€r som en frizon. Men det riskerar ocksĂ„ att bli ett fĂ€ngelse, dĂ„ kvinnors idrottande begrĂ€nsas till den hĂ€r formen. Man kanske tĂ€nker; eftersom jag Ă€r tjej sĂ„ Ă€r det hĂ€r det sĂ„dana sportevenemang jag kan vara med i. Genom att man har sĂ€rskilda lopp för kvinnor sĂ„ skapar man en bild av kvinnors motion, och kan riskera att förminska kvinnors idrottsprestationer.

Hur kan din forskning anvÀndas?
– Genom forskning i Ă€mnet kan vi fĂ„ syn pĂ„ de sociala och kulturella konsekvenserna av den hĂ€r uppdelningen. Det kan till exempel göra att arrangemangen marknadsförs mindre könsstereotypt. De som definierar sig som tjejer förvĂ€ntas vilja gĂ„ pĂ„ vissa aktiviteter runt loppet, medan det ocksĂ„ Ă€r tvĂ€rt om, att mĂ€nnen förvĂ€ntas vilja tĂ€vla. Man fĂ„r se upp sĂ„ att det inte förstĂ€rker eller befĂ€ster förestĂ€llningar om hur kvinnor och mĂ€n ska vara. Vi kan anvĂ€nda resultaten för att skapa ett friare sĂ€tt att trĂ€na och delta i lopp, bĂ„de som man och kvinna.

Karin S. Lindelöf

Ålder: 37

Bor: Stenhagen

Gör: Är etnolog som för nĂ€rvarande forskar kring tjejlopp som kulturellt fenomen vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala Universitet.

NÀr var du som minst jÀmstÀlld?
– NĂ€r jag var tonĂ„ring och försökte lĂ€ra mig att bli kvinna i relation till alla normer och krav som samhĂ€llet och kulturen stĂ€ller.

Fakta
1922 startades Vasaloppet och Äret dÀrpÄ deltog en kvinna i loppet. Man blev förfÀrad över att det var en kvinna som stÀllde upp och det ledde till att man Äret efter förbjöd kvinnors deltagande pÄ sÄ lÄnga distanser.

1928 hölls sommar-OS i Amsterdam dÀr kvinnor först fick delta och springa 800 meter. Efter loppet var kvinnorna trötta, man tyckte inte att kvinnor skulle ta ut sig pÄ det viset och resultatet blev att grenen ströks.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om