Är du en sådan som tjejsamlar? Som springer tjejlopp som Vårruset eller får höra att du kastar tjejkast? Kanske brukar du åka på mansförkylningar eller drar till med killgissningar.
I vårt språk finns ord som riktar sig till antingen män eller kvinnor och med olika innebörder beroende på vem man hänvisar till. Orden pekar på beteenden eller egenskaper som ses som karakteristiska för män och kvinnor som grupp. Medan en del menar att det här språkbruket förstärker våra fördomar och könsnormer menar andra att det kan användas för att motverka ojämställdhet.
När Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik, Språkrådet, 2011 tog in ordet ”tjejsamla” som nyord möttes de av en kritikerstorm. Många tyckte att ordet, som skulle betyda att man nöjer sig med att samla lite grann, var nedvärderande och slår fast att tjejer skulle vara mindre seriösa i sitt samlande än vad killar är.
Lena Lind Palicki är språkvårdare på Språkrådet och hon tycker att könsmärkta ord cementerar könsroller.
– Bara att indela ord på det sättet är att framhålla kön som en viktig dimension så där slår man fast att kön är något viktigt. När man dessutom kopplar kön till olika saker, som verbet ”att samla” till exempel, så bygger man in en massa samhälleliga föreställningar och värderingar i ordet.
Ord där kön används som förled, precis som i våra inledande exempel, menar Lena Lind Palicki i sig säger något om vad vårt samhälle och vår kultur lägger in i begreppen ”tjej” och ”kille”. När det kommer till frågan om tjejsamlande så avslöjar förledet ”tjej” att samlande i grundform är en manlig företeelse, en norm som inte behöver kategoriseras efter kön eftersom det bara är det avvikande som förses med förled.
– Det säger något om hur vi ser på tjejer inom just det området, nämligen att tjejer inte är lika nördiga som killar som i sin tur förväntas vara prylfixerade. Om man måste lägga till ”tjej-” eller ”kill-” så säger det något om vad som är norm, säger hon.
Att män ses som norm inom fler områden än kvinnor är därför en förklaring till varför det är lättare att hitta exempel på ”tjejord”, även om ”killorden” också finns där. Om ”tjejsamla” visar att mäns samlande är norm så visar till exempel ”killsmink” på att den neutrala formen ”smink” betraktas som tjejers domän. En del skiljer även på ”förkylning” och ”mansförkylning”.
Ett annat exempel på ord med könsbestämt förled är ”tjejband”. Begreppet etablerades ordentligt på 1960-talet och till skillnad från motsvarigheten ”pojkband” har tjejbanden inga gemensamma nämnare när det kommer till musikstil. Linus Johansson är doktorand vid Institutionen för musikvetenskap på Uppsala universitet och aktuell med en avhandling om fenomenet, där den svenska rockgruppen Sahara Hotnights används som exempel på hur kvinnliga musiker placeras i ett fack.
– Media fastnar vid det här och även om enskilda journalister inte menar något illa med generaliseringen så blir förväntningarna orättvisa och nedvärderande. Rockmusik har på ett sätt varit upprorisk mot samhällsordningen på ett annat helt blind för sina egna fördomar när det kommer till könsfrågor, säger Linus Johansson.
Men så finns det också exempel på när en språklig uppdelning baserat på även används för att närma sig jämställdhet. Att en uppdelning av män och kvinnor kan fungera som ett sätt att gå emot normer vet Karin S. Lindelöf, etnolog vid Centrum för genusvetenskap på Uppsala universitet. Hon arbetar just nu med ett forskningsprojekt om fenomenet ”tjejlopp”, med exempel som Vårruset som äger rum i Uppsala på onsdag, 27 maj.
– För många kvinnor är det här enormt uppskattat och framför allt är det skönt att få känna sig som norm i ett sammanhang, att slippa vara undantaget där folk ropar ”Heja tjejen!” när man springer förbi, berättar Karin S. Lindelöf.
Däremot menar hon att arrangörerna använder sig av våra fördomar och normer för att paketera tjejloppen som något man gör för att umgås och ha skoj med andra snarare än att prestera fysiskt. Det är till exempel inte ovanligt med manliga artister som underhåller vid starten eller kringarrangemang som fokuserar på shopping och skönhet. Karin S. Lindelöf berättar att en traditionell uppfattning om att kvinnor inte ska ha för höga mål har påverkat, inte bara tjejloppens nöjesinramning utan även dess kortare distanser – tjejer förväntas inte vilja ta ut sig totalt. På motsvarande sätt har män som velat springa kortare lopp inte haft lika mycket att välja på, något som matchar våra förväntningar på mäns prestationsfokus.
– Att vara duktig i sport är en så viktig del av att uppfostras till man i våra ögon, menar Karin S. Lindelöf och tar upp exemplet Tjurruset som är ett tufft terränglopp från början bara för män men som i dag är öppet för alla.
– På sätt och vis behövs det inga killopp för det är så självklart att alla män har plats i de stora lopp som finns. Men när man gör det, som med Tjurruset, så är det med ännu tuffare inramning.
Ett annat fenomen där man använder sig av uppdelningar efter kön är musikinitiativ där tjejer och transpersoner bjuds in för att skapa musik tillsammans. Linda Brandemark är områdesansvarig inom kultur för Studieförbundet Bilda Öst och har bland annat varit med och anordnat Ladies Rock the Night och samarbetar med föreningen Playsister i Uppsala. Hon menar att snarare än att cementera fördomar kring hur killar och tjejer är så handlar dessa initiativ om att låta människor vara precis som de vill, oavsett kön.
– Så fort man gör något som Ladies Rock the Night får man reaktioner från folk som tycker att det är orättvist att anordna musikkvällar bara för tjejer. Men det är inget som säger att man inte kan ha bara tjejer på scen ena kvällen och killar eller blandat den andra. Det handlar om att sticka hål på fördomar och att inkludera så många som möjligt, även dem som enligt normen inte inkluderas från början, säger Linda Brandemark.
När Språkrådet ger rekommendationer för vilka ord vi ska använda och hur så lyssnar vi. Så vilket ansvar har myndigheter som Språkrådet när det gäller att motarbeta de fördomar som finns i samhället?
– Det är en balansgång mellan att beskriva språkbruket som det är samtidigt som Språkrådet har en normerande funktion där folk tar det vi säger på allvar. Jag tycker att vi har ett ansvar som myndighet att åtminstone inte förstärka och lyfta fram fördomar, säger Lena Lind Palicki.
– Vill man få bort sådana här ord så måste kön bli mindre viktigt i samhället.