Tolkar i rätten allt vanligare
Det tolkas som aldrig förr i våra domstolar. Under 2000-talet har årliga tolkkostnaden i Uppsala tingsrätt mer än tredubblats. Vid den pågående stora människosmugglings-rättegången är de båda tolkarna något av nyckelpersoner.
Majeed Alnashi är en av de båda tolkarna som tjänstgör under vårens långa människosmugglingsrättegång.
Foto: Pelle Johansson
Issam Said och Majeed Alnashi är rutinerade rättstolkar och deras insats under rättegången hyllas av både åklagare och försvarare. Tack vare tolkarnas insats tappar man nästan ingen tid alls i översättningarna, menar man.
I takt med att fler och fler i vårt samhälle talar andra språk än svenska ökar behovet av tolkar åt vittnen, målsägare, tilltalade och tvistande parter i domstolarna. Förra året betalades 39 miljoner kronor ut i tolkarvode i de svenska domstolarna, vilket nästan är en fördubbling sedan 2000. Och i Uppsala tingsrätt har årskostnaden tredubblats till 785 000 kronor under samma period.
- En asylsökande har ju ett tolkbehov för flera år framåt. Bara för att man har bott här i några år och lärt sig svenska betyder inte det att man kan förstå svenskan i rätten, säger Majeed Alnashi i en av fikapauserna.
Både Issam Said och Majeed Alnashi undervisar blivande tolkar. En bra rättstolk behöver förstå de juridiska begreppen och vara snabbtänkt, men samtidigt inte tänka för mycket, menar de.
- Om jag kommer ut ur rättssalen och minns något av det som har sagts har jag misslyckats. Börjar man tänkta börjar man analysera och då kommer man av sig, menar Majeed Alnashi.
- Men vi är samtidigt inga datorer. Ibland finner vi inte det rätta ordet och då gäller det att snabbt förmedla samma sak med andra ord, säger Issam Said.
De får ibland även rycka in och tolka mellan advokat och tilltalad i pauserna. Men egentligen vill de umgås så lite som möjligt med de inblandade. En tolk ska vara helt opartisk.
- Är man nybörjare kan det vara ett problem att inte ta ställning, säger Issam Said.
- Men i längden vinner man respekt hos båda sidor om man är helt neutral. Då är det också lättare att orka känslomässigt, säger Majeed Alnashi.
För hans del tar dock det opartiska tolkandet snart slut. Efter att ha tolkat i en uppmärksammad mordrättegång i Stockholm för sex år sedan blev han så intresserad av rättsväsendet att han började studera juridik. I sommar är han färdig och målet är att bli advokat, gärna som målsägarbiträde åt unga invandrartjejer eller som ombud i migrationsärenden.
Rättegången mot de sex män som misstänks ha organiserat smuggling av människor från Irak och Nordafrika till Sverige och andra europeiska länder pågår till 20 april. I dagarna kommer rätten att börja höra vittnen som kan berätta om männens verksamhet.
FAKTA
Förhandlingar vid svenska domstolar ska hållas på svenska, även om alla agerande i förhandlingen behärskar det främmande språk som förekommer. Detta eftersom allmänheten har rätt att närvara vid domstolsförhandling.
En rättstolk ska vara opartisk, har tystnadsplikt och ska avlägga en tolked där hon eller han lovar att efter bästa förstånd fullgöra sitt uppdrag. Tolkarna ersätts efter bestämda arvodesregler beroende på vilken grad av auktorisation de har och hur långt uppdraget är.
Källa: Domstolsverket
Förhandlingar vid svenska domstolar ska hållas på svenska, även om alla agerande i förhandlingen behärskar det främmande språk som förekommer. Detta eftersom allmänheten har rätt att närvara vid domstolsförhandling.
En rättstolk ska vara opartisk, har tystnadsplikt och ska avlägga en tolked där hon eller han lovar att efter bästa förstånd fullgöra sitt uppdrag. Tolkarna ersätts efter bestämda arvodesregler beroende på vilken grad av auktorisation de har och hur långt uppdraget är.
Källa: Domstolsverket
Så jobbar vi med nyheter