Toppbetyg kräver muntlig talang

 Det tror elever och lärare vid Ärentunaskolan i Storvreta där man kommande vecka delar ut betygen.
Även om hon redan har en aning om vad det blir för betyg så känns det lite nervöst. Linnéa Hjelmstedt är en av eleverna i årskurs 8 som nästa vecka får sina första betyg enligt skalan A-F. Ett F hoppas varken hon eller någon annan elev på, för då har man blivit underkänd i ämnet. Helst ska det vara A, men det tror varken hon eller hennes två kompisar är möjligt efter bara en termin.
Aurore Lundmark gillar det nya betygssystemet, även om det fortfarande känns lite svårgreppat.
– Ska man vara nöjd om man får ett C? Det är svårt att veta. Vissa lärare säger ju att det är jättebra.
– Men andra tycker att man ska jobba för ett bättre betyg än C, säger Sandra Henriksson, som sitter bredvid.

Det är bara några dagar kvar av terminen. De flesta eleverna har lektioner men Sandra och hennes två kompisar har långrast.
Linnéa tycker att tyskalektionerna har blivit bättre sedan hon började arbeta utifrån det nya betygssystemet. Nu handlar det mer om att förstå helheten, berättar hon.
– Man ska förstå hela språket mer nu än tidigare då det handlade mer om ord och glosor. Det är nästan lite roligare att jobba så här.
Fler betygsnivåer blir rättvisare, tror de. Det blir slut på svaga eller starka G:n, i stället får man antingen ett D eller ett E.
– Då vet man mer exakt var man ligger på skalan, säger Sandra.
Det nya betygssystemet sätter både lärare och elever på prov. Lärarna måste ställa fler öppna frågor, där eleven får möjlighet att utveckla sitt svar och därmed visa sina kunskaper. En fråga på hem- och konsumentkunskapen, om varför man valt ett bröd med mycket fibrer i, kan inte bara besvaras med att ”det är nyttigt”.
Den som vill nå högre betyg bör också redogöra för varför det fiberrika brödet är nyttigt för kroppen. Det berättar lärarna Malin Bergvall och Lena Persson.
De tycker att det har varit svårt att sätta sig in i det nya betygssystemet. Just i år är det extra komplicerat, eftersom de tillämpar både det gamla och nya systemet på olika årskurser.
– Det är klart att det skulle ha underlättat om alla fick det nya samtidigt, säger Malin.

Båda undervisar i hem- och konsumentkunskap. På ett papper har de på ett förenklat sätt förklarat för eleverna de kunskapskrav som skolverket ställer: För det godkända betyget E krävs det bland annat att man ”med hjälp” kan planera och tillaga måltider.
För det bästa betyget, A, krävs att man på ett välutvecklat sätt kan förklara vad man gjort och varför det blev som det blev.
Både Malin och Lena är medvetna om att det finns elever som kan ha svårt att uttrycka sig i grupp.
– Man ska kunna samma saker som tidigare, men kunna redogöra för dem på ett mer välutvecklat sätt, säger Lena Persson.
Och om man inte är så bra på att uttrycka sig muntligt?
– Där finns ett problem. Då får man försöka skapa andra möjligheter, till exempel genom mindre grupper, eller att man tar ut en elev i taget och iakttar dessa elever mer under lektionen.
Överlag är de positiva till att få bedöma elevernas kunskaper utifrån mer än bara G, VG och MVG.
– Det känns som att det blir mer rättvist nu, att man kan visa på fler skillnader mellan elevernas kunskaper och de olika betygsnivåerna, säger Malin.