Toppforskningen halkar efter

Svensk toppforskning tappar fart. Karriärvägar för unga och mer pengar direkt till universiteten är två förändringar som behövs för att minska gapet.

Uppsala2013-01-30 11:54

Det är slutsatsen i en rapport av Kungliga vetenskapsakademin som diskuteras i Uppsala på onsdagen.

Svensk forskning underpresterar. Politikernas budgetar är generösa i en internationell jämförelse när det gäller forskning, men ändå halkar Sverige efter jämförbara länder som Danmark, Schweiz och Nederländerna, skriver Kungliga vetenskapsakademins utredare i sin rapport och pekar ut en lång rad förändringar som man vill se i det svenska forskningssystemet.

På onsdagen kommer rapportförfattarna till Uppsala för en paneldiskussion med bland andra rektor Eva Åkesson, statssekreterare Peter Honeth, och flera anställda vid Uppsala universitet. Rapporten handlar framför allt om toppforskning, det vill säga banbrytande resultat som får stort internationellt genomslag. Eva Åkesson välkomnar rapporten och diskussionen, men vill också förmedla en annan bild av Sveriges status som forskningsnation.
– Vi står oss väl i Sverige. Men så klart kan vi alltid bli bättre, säger hon.

Precis som rapportförfattarna ser hon långsiktighet i de politiska besluten som en nyckel till framgång.
– Forskningen får inte bli en politisk vindflöjel. Universiteten och högskolorna behöver också större basanslag för att kunna bygga upp långsiktigt starka miljöer. Med den senaste forskningspropositionen får vi en sådan ökning, men vi behöver ännu mer, säger Eva Åkesson.

En annan av de förändringar som rapportförfattarna efterlyser gäller situationen för unga forskare som i dag har svårt att ta sig vidare efter avklarad doktorsexamen. Det här är en fråga som UNT belyst i flera artiklar på senare år, men situationen verkar alltså inte ha förbättrats. I rapporten föreslås ett så kallat tenure-tracksystem, alltså ett slags formella karriärvägar, genom en nationell basfinansiering. Förslaget har hög angelägenhetsgrad, menar utredarna. Uppsala universitet införde i höstas två nya anställningsformer för att just skapa möjligheter för yngre forskare.
– Det har varit ett vakuum i flera år, och det finns ett stora uppdämda behov. På det här sättet skapas meriteringsmöjligheter för unga. Det här är absolut viktigt för att få fart högre på svensk forskning, säger Eva Åkesson.

Med i paneldiskussionen i Universitetshuset i dag är även doktorandnämndens ordförande Jenny Ehnberg. Hon välkomnar just det här förslaget.
– Det är väldigt intressant att man lyfter just detta. I dag är det väl känt att situationen för unga är väldigt tuff med korta projektanställningar och en ständig kamp att söka pengar för att få ihop till sin egen lön.

Fakta

I Kungliga vetenskapsakademins rapport förslås bland annat följande förändringar av det svenska forskningssystemet:

  • Stärkt nationell finansiering av individer med nya, djärva idéer för att skapa balans till strategiska satsningar
  • Låt akademiska senater fungera som beslutsorgan för akademiska angelägenheter
  • Återinför ett system med fakultetstjänster för professorer och lektorer med full lön och basfinansiering som möjliggör riskfylld och långsiktig forskning
  • Etablera karriärvägar för unga forskare, genom ett nationellt basfinansierings system
  • Möjliggör forskningsintensiva universitet med hög internationell standard genom finansiering och styrning.
  • Externfinansieringen av forskningen ska inte överstiga 40 procent.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om