"TrÀffar de hÀr partiklarna jorden, kan det fÄ stora konsekvenser"

I veckan orsakade en solstorm stopp i flygtrafiken i hela Sverige. Professor Raimund Muscheler frÄn Lunds universitet förklarar vad en solstorm Àr och hur den kan ha sÄ stor inverkan pÄ vad som hÀnder pÄ jorden.

Uppsala2015-11-07 15:00
Emma Williams

Till att börja med, vad Àr en solstorm?

– Partiklar frĂ„n solen trĂ€ffar hela tiden jorden, men de har inte sĂ„ hög energi och det Ă€r inte farligt. Men om det sker eruptioner pĂ„ solen spys partiklar eller protoner ut med vĂ€ldigt hög energi. Och om det finns hĂ„l i solens magnetfĂ€lt kommer partiklarna lĂ€mna solen och komma ut i alla riktningar, ibland mot jorden. TrĂ€ffar de hĂ€r partiklarna jorden, kan det fĂ„ stora konsekvenser.

Hur kan flygtrafiken pÄverkas av det hÀr?

– I det hĂ€r fallet var det radarsystemet för navigation som pĂ„verkades. Partiklarna frĂ„n solen kommer in i jordens atmosfĂ€r och joniserar, det Ă€r dĂ„ vi ser norrsken. Partiklarna förĂ€ndrar elektriska egenskaper, och pĂ„verkar pĂ„ sĂ„ vis radarsignaler. Man har störts av reflektioner pĂ„ radarn som orsakats av jonerna, och inte kunnat se vart man ska.

Vad hÀnde med de planen som redan var i luften?

– De har sĂ€kert backupsystem, det var inte all kommunikation som gick sönder. Man tar det försiktig i flygtrafiken, och startar inte om man tror att det finns problem, men vĂ€l i luften har man backupsystem.

Är det mer Ă€n flygtrafiken som pĂ„verkas?

– Ja, till exempel satelliter. PĂ„ jordytan har vi skydd mot partiklar av jordens magnetfĂ€lt, och Ă€ven atmosfĂ€ren skyddar dĂ„ protonerna förlorar energi dĂ€r. Men satelliter sitter högt upp, och deras elsystem Ă€r mycket mer utsatt för potentiell pĂ„verkan. De kan stĂ€ngas av eller rotera om en solstorm kommer. Är det en stor solstorm kan de bli helt förstörda. Solstormarna kan ocksĂ„ orsaka strömavbrott som i Malmö 2003. Protonerna leder dĂ„ till överspĂ€nningar i transformatorer.

Finns det andra liknande fenomen som kan pÄverka oss pÄ jorden?

– I en ny studie har vi sett att kosmisk strĂ„lning frĂ„n galaxen kan pĂ„verka oss. StrĂ„lningen kommer frĂ„n stjĂ€rnor som exploderar och avger partiklar med mycket hög energi. Vissa kommer till jorden och kan pĂ„verka atmosfĂ€ren, vi tror till exempel att de kan ligga bakom en del molnbildning. Den hĂ€r strĂ„lningen Ă€r mycket vĂ€rre i polomrĂ„dena som inte skyddas av magnetfĂ€lt.

Hur pÄverkas vi mÀnniskor av den hÀr strÄlningen?

– Om man till exempel flyger till USA Ă€r man bĂ„de nĂ€ra en pol och högt upp, dĂ„ blir strĂ„ldosen hög. Det Ă€r inte akut, men man fĂ„r mer strĂ„lning och vi vet inte hur cancerframkallande den Ă€r. All strĂ„lning Ă€r cancerframkallande. Reser man till USA ungefĂ€r tio gĂ„nger motsvarar det samma strĂ„ldos som en helkroppsröntgen. Men piloter och de som jobbar i luften utsĂ€tts för högre kosmisk strĂ„lning i sitt liv.

Hur Àr det dÄ med folk som jobbar i rymden?

– PĂ„ den internationella rymdstationen ISS finns skyddsrum för nĂ€r solstormar hĂ€nder. Man fĂ„r mer strĂ„lning om man jobbar dĂ€ruppe, men det Ă€r nog inte sĂ„ farligt. Jag vet inte hur det jĂ€mförs med den strĂ„lningen vi fĂ„r frĂ„n marken, till exempel radon. Det kommer ju strĂ„lning frĂ„n alla olika hĂ„ll.

Hur har man kommit pÄ att det Àr solstormar som orsakar det hÀr?

– 1859 skedde nĂ„got som kallas Carrington event, men som ocksĂ„ Ă€r kĂ€nt som Supersolstormen. Astronomen Carrington tittade pĂ„ solen och sĂ„g en blixt, och en dag senare hade partiklarna kommit till jorden. Telegrafsystem i hela Europa och Nordamerika slutade att fungera, och starkt norrsken syntes sĂ„ lĂ„ngt ner som i Karibien. Idag hade den solstormen haft mycket större pĂ„verkan eftersom vi Ă€r mycket mer beroende av elektronik.

Är det den största solstormen nĂ„gonsin?

– Nej, vi har tittat i polarisen och hittat spĂ„r efter solstormar som kan vara fem gĂ„nger större. En var runt Ă„r 774 och en runt Ă„r 993. Vi har kunnat rĂ€kna ut hur mycket partiklar som kommit till jorden för att producera de mĂ€ngder sekundĂ€ra partiklar vi hittat.

Vad hade hÀnt om en solstorm av den storleken drabbat vÀrlden idag?

– Det Ă€r en bra frĂ„ga. Ingen vet hur mycket skada det skulle göra, men det skulle fĂ„ förödande konsekvenser för vĂ„r strömförsörjning, vĂ„ra satelliter och för andra kommunikationssystem. Satelliter skulle bli pĂ„verkade och kommunikation med vĂ„ra GPS-nĂ€t skulle sluta fungera. Och nĂ€r satelliter och transformatorer vĂ€l brĂ€nts igenom, dĂ„ Ă€r de förstörda.

Stopp i flygtrafiken Raimund Muscheler

Tidigare i veckan ledde kraftiga radarstörningar till att inga plan kunde starta frÄn flygplatser i södra Sverige och ett 100-tal plan tvingades stÄ kvar pÄ marken. Huvudteorin Àr att solstormar orsakade problemen.

Radarstörningarna började vid 15.45 pÄ onsdagen och fick direkt konsekvenser för flygtrafiken. Bland annat drabbades Arlanda, Bromma och Landvetter.

De flygplan som fanns i luften togs ner pÄ de flygplatser som de var pÄ vÀg till

Efter drygt en timme började trafiken komma i gÄng, men en hel del följdförseningar vÀntades.

Raimund Muscheler kommer frÄn Tyskland och Àr fysiker och professor i kvartÀrgeologi vid Geologiska institutionen, Lunds universitet.

KvartÀrgeologi Àr den del av geologin som behandlar de senaste ca 2,6 miljoner Ären i jordens historia.

Raimund Muschelers har just deltagit i en studie om solstormar dÀr forskarna letat efter spÄr av solstormar i iskÀrnor frÄn Grönland och Antarktis. Fynden visar att stormarna skulle kunna bli mycket kraftfullare Àn vad forskarna hittills har trott.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Uppsala