– När det gäller svårare bakterieinfektioner anses det självklart att göra en bakterieodling och testa ut vilka antibiotika som bakterierna är känsliga för. Inom cancervården finns konstigt nog ännu inte någon motsvarande rutin för att testa fram vilka läkemedel som kan förväntas fungera bäst för den enskilde patienten, säger docent Henrik Lindman, överläkare vid Akademiska sjukhusets cancerklinik.
Grundbehandlingen vid bröstcancer är en operation för att få bort tumören, men i behandlingen används också ett flertal cellgifter och nyare så kallade biologiska läkemedel för att förebygga återfall eller bromsa sjukdomsförloppet när cancern har spridit till andra delar av kroppen.
Än så länge finns bara en handfull kriterier – till exempel om cancercellerna stimuleras av hormonet östrogen eller inte – för att välja ut vilka läkemedel som en patient ska behandlas med.
– Behandlingarna är utprovade i stora kliniska studier. Av erfarenhet vet vi att det ändå finns stora individuella skillnader när det gäller hur bra patienterna med till synes samma tumörtyp svarar på cytostatika. I värsta fall har patienten ingen positiv effekt alls av en standardbehandling, bara biverkningar, säger Henrik Lindman.
Vid Akademiska sjukhusets avdelning för klinisk farmakologi utvecklade forskare för mer än 20 år sedan en speciell metod – FMCA – för att undersöka om odlade tumörceller är känsliga eller resistenta mot olika behandlingar.
– Vid bröstcancer har FMCA-metoden hittills bara använts för att testa om det kan finnas någon kvarvarande fungerande behandling för patienter med spridd sjukdom, som ingen standardbehandling bitit på. I vår nya studie använder vi däremot metoden för att testa effekten av olika läkemedel på tumörprover från nyinsjuknade patienter. Vad vi vet är vi först i världen att testa detta, säger Henrik Lidman.
Studien bygger på ett samarbete över klinikgränserna mellan kirurgin, onkologin, patologin, mammografin och FMCA-laboratoriet vid avdelningen för klinisk farmakologi. Den sker inom ramen för ett stort projekt, U-CAN, som systematiskt samlar in tumörvävnad, blod och annan information från cancerpatienter.
– Nästan alla patienter med nyupptäckt bröstcancer som tillfrågats har hittills sagt ja till att delta i U-CAN. De får nu också frågan om de vill medverka i FMCA-studien, säger Henrik Lindman.
På FMCA-laboratoriet testas effekten på odlade cancerceller av 25 olika kombinationer av cellgifter och andra mediciner. Efter tre dagar finns ett svar på hur känsliga respektive resistenta cellerna varit för var och en av de testade läkemedelskombinationerna.
– Eftersom en del av kombinationerna motsvarar dagens standardbehandling får vi också svar på frågan om det finns andra behandlingsvarianter som verkar fungera bättre för den enskilda patienten, säger Henrik Lindman.
Sedan studien startade för ett par veckor sedan har tumörprover från en handfull patienter testats. Efter att en utvärdering av de första 20 testade patienterna har gjorts före årets slut räknar forskarna med att under de kommande åren testa tumörprover från ungefär 100 bröstcancerpatienter per år.
Under denna ”insamlingsfas” kommer, precis som nu, patienterna att ges dagens standardbehandling, men kan vid ett eventuellt återfall få behandling med ledning av FMCA-testet.
Inom ramen för U-CAN och i samarbete med forskare vid Lunds universitet görs redan en genetisk kartläggning för att ta fram en så kallad genprofil för varje enskild cancertumör.
– När vi samlat in ett tillräckligt stort material kommer vi att kunna jämföra dessa genprofiler med resultaten från FMCA-testet och med hur patienterna har svarat på behandlingen de fått. Förhoppningsvis kan vi hitta genprofiler som på ett mycket mer träffsäkert sätt än med dagens standardmodell kan användas för att förutsäga vilken behandling som passar den enskilda patienten bäst, både för att ge ett bestående bot utan återfall och för att lindra och bromsa sjukdomen när den har spridit sig, säger Henrik Lindman.
Det dröjer några år innan forskarna har svaret om om patientens genprofil kan fungera som utgångspunkt för bästa möjliga behandling för den enskilda bröstcancerpatienten.
Men även om detta mål inte uppnås tror forskarna att FMCA-metoden kan bli ett bra hjälpmedel för att individanpassa behandlingen.
– Innan en sådan rutin införs måste detta dock förmodligen provas ut i kontrollerade kliniska studier där patienterna lottas till att antingen få individuellt anpassad behandling utifrån resultatet av FMCA eller dagens standardbehandling, säger Henrik Lindman.