Uppsalas kraftfulla expansion skapar problem för brandförsvaret. Framkomligheten har blivit sämre genom ökad trafik, förtätningar, farthinder och avsmalnade vägavsnitt. Vissa gator enkelriktas eller stängs på grund av för nybyggnationer. Det gör att räddningstjänsten tvingas vänta eller ta omvägar.
– Sammantaget leder det här till att det tar längre tid för oss att rycka ut till olycksplatser i centrala Uppsala. Vi kommer inte igång med räddningsinsatserna så fort som vi skulle vilja, säger brandchef Elisabeth Samuelsson.
Hur lång tid handlar det om?
– Jag har ingen exakt siffra. Det rör sig om några minuter. Men det kan betyda mycket när det gäller att ge snabb hjälp åt nödställda vid exempelvis en lägenhetsbrand.
Att köra fortare än i dag går inte. Men tidstappet går att kompensera genom att skicka fler brandbilar från samma station. För det finns dock inte resurser i dag. De fordon som behövs står visserligen på stationerna, men det fattas personal för att kunna rycka ut med dem samtidigt. Bemanningen skulle behöva utökas med två man dygnet runt.
– Det kräver att vi nyanställa ytterligare tio brandmän. Det kostar drygt åtta miljoner kronor. Ett inriktningsbeslut har tagits i ägarsamrådet, det forum som styr vår gemensamma räddningsnämnd. Nu behöver vi också få pengar till satsningen i nästa års budget, säger Elisabeth Samuelsson.
Tanken är att det ska finnas personal för att skicka både en stegbil och en släckbil från två av stans tre brandstationer när larmet går. Då kan räddningsarbetet påbörjas samtidigt både inne i byggnaden med släckbilens rökdykare och från utsidan med stegbilen.
– I dag rycker vi först ut med släckbilen från exempelvis Rosendal om det brinner i Gottsunda. Sedan kommer en stegbil från stationerna i Fyrislund eller Bärby efter. Att stegbilen kommer senare gör att vi inte kan rädda människor genom fönster eller från balkonger så tidigt som vi skulle önska, säger Elisabeth Samuelsson.
I början av 2000-talet hade stationerna större bemanning. Men den drogs ned när brandförsvaret tvingades spara på personal.
– Den besparingen blir allt mer kännbar när kommunen växer så mycket. Genom att det tar längre tid att köra i stan vill vi kompensera genom att hämta hem den förmåga vi hade tidigare. Jag hoppas att vi kan få beslut om att öka bemanningen under hösten.
Har det här lett till att ni inte klarat att rädda nödställda?
– Det är en sådan situation vi vill undvika, säger Elisabeth Samuelsson.
Landsbygden behöver också förstärkning. Brandförsvaret är organiserat i en gemensam räddningsnämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner med totalt 14 brandstationer och ett antal brandvärn. Här har besparingar gjorts på deltidsbrandmän genom åren. Förra sommarens skogsbränder blev dock en väckarklocka.
– Vi hade ett väldigt ansträngt läge med fyra gånger så många skogsbränder som normalt i de tre kommunerna. Dessutom hade vi personal utlånad till de riktigt stora skogsbränderna som rasade runt om i landet. De som var kvar här hemma gick på knäna. Ska vi klara en liknande sommar till så vill vi förstärka våra deltidsbrandstationer, säger Elisabeth Samuelsson.
I dag har brandförsvaret 14 deltidsbrandstationer med sammanlagt 56 deltidsbrandmän i beredskap dygnet runt. Elisabeth Samuelsson vill kunna anställa ytterligare 24 deltidsbrandmän för att ha 62 brandmän i beredskap. En sådan satsning skulle kosta 3,6 miljoner kronor per år.