– Vi behöver fler platser både på kort och lång sikt. Tillströmningen av klienter har ökat och platserna räcker inte till, säger Pernilla Vikström, häkteschef i Uppsala.
För att lösa platsbristen tvingas man bland annat dubbelbelägga och flytta klienter mellan olika häkten. För att logistiken ska fungera optimalt mellan olika myndigheter är det mest effektivt om klienten befinner sig i samma stad där brottet ägde rum. Intagna kan få sitta längre i arresten, som är polisens ansvar men som saknar den utrustning som egentligen skulle behövas för att klassas som en häktescell. I andra fall kan två intagna få sitta tillsammans, men när restriktioner krävs behövs tillstånd från Åklagarmyndigheten.
– Vi undviker att tvinga personer att sitta tillsammans och försöker så långt det går att göra det på frivilligbasis, säger Pernilla Vikström.
En annan lösning kan vara att flytta en klient till ett annat häkte, förutsatt att det fungerar med kommande förhandlingar, då den intagne måste tillbaka till det ursprungliga häktet.
En nationell stab arbetar på Kriminalvårdens huvudkontor med beläggningsfrågan. Där är man enligt Pernilla Vikström bland annat på väg att besluta om att förlägga kvinnliga häktade till kvinnoanstalter, med undantag vid restriktioner, för att frigöra platser. Man gör även förberedelser för en permanent ökning av platser på häkten och anstalter, vilket beslutats på 13 orter, men Uppsala är inte av dem.
– Lokalt kan vi endast göra kortsiktiga lösningar, säger Pernilla Vikström.