Trasmattan passar på alla slags golv

Sara Svensson och Alena Törnberg går en treårig vävutbildning på HV Skola, en hantverksskola på Djurgården i Stockholm, och ägnar hela dagarna åt vävning och konstsömnad.
– Jag kan inte komma på en enda miljö där det inte skulle passa med en trasmatta, det finns mattor i alla stilar, säger Sara Svensson.

Sara visar sin trasmatta i rosa och orange, vävd i ett grafiskt och ganska poppigt mönster. Hon har använt gamla lakan som färgats för att få till de rätta kulörerna.
– Jag gillar själva tanken att använda tygerna tills det absolut inte går längre, för att sedan låta dem få nytt liv i en matta. Det är också kul när man kan känna igen sina gamla byxor eller en pyjamas i väven.

Alena Törnberg tycker om att se potentialen i sådant som andra slänger. Hennes trasmatta är gjord i en klassisk teknik som kallas rosengång. Hon har hämtat inspiration från traditionella trasmattor, men gjort en helt egen variant med ett nytt färgval. Slutresultatet kom att påminna om finsk design och hon kallar den därför Karelia. Men Alena Törnberg poängterar att trasmattor inte bara är vackra, de är funktionella också. De tål att slitas av många fötter.
– Mina tyger var extremt slitna och tunna. Men när de vävs ihop blir de till ett slitstarkt material igen.

Sara Svensson och Alena Törnberg tycker också att det är en upplevelse att sätta sig in i den trasmattstradition som finns.
– För mig är det så mycket nostalgi med trasmattor. Jag tänker på min barndom. Jag tror att det är många som känner så. Det är en del av vårt arv, säger Alena Törnberg.
Trasmattor började vävas i större utsträckning efter industrialismens intåg, andra hälften av 1800-talet. Tidigare hade lump lämnats till staten i skatt för att bli papper.
– Det var i herrgårdarna de första trasmattorna rullades ut. Det tog ett tag innan det blev riktigt folkligt, säger Alena Törnberg.

De är inte överförtjusta i att trenden med trasmattor gjort att det säljs billiga varianter i vilken stormarknad som helst. Då försvinner hela tanken med återbruket och hantverket. Priset är ofta lågt på loppisar, precis som med allt traditionellt kvinnligt hantverk. Alena och Sara tycker att det är dags för en uppvärdering. En välgjord trasmatta är ett gediget konsthantverk. Och de mönster som vi är vana att se i gamla hem och på loppisar är mer komplicerade att göra än vad man tror.
– Det tar lång tid och man får väldigt ont i kroppen. Men en riktig trasmatta kan användas ett helt liv. Jag tycker att en matta är som ett konstverk, den kan göra lika mycket för ett rum som en tavla, säger Sara Svensson.