Tre delar på årets pris
Pristagarna blir tre. Arkitekten Johnny Svendborg, Henning Larsen Architects och kommunalrådet Lena Hartwig (s) får dela årets stadsmiljöpris.
- Det demokratiska ligger i att byggnaden till skillnad från många byggnader med liknande funktioner är öppet på alla sätt, säger han. Det är två lika ingångar från båda håll och öppet ända upp till taket vid rulltrapporna. Det är naturligtvis fantastiskt att få bekräftelse för att det har fungerat.
Sedan han ritade Konserthuset har Johnny Svendborg slutat på Henning Larsen Architects (tidigare Henning Larsens Tegnestue) och startat ett kontor i eget namn.
Just nu arbetar han bland annat med ett nytt Uppsalaprojekt, som består av bostadshus vid Frodeparken.
- Ett viktigt mål med Konserthuset var att ge staden en identitet på östra sidan av järnvägen och det tycker jag att vi lyckades med. I det nuvarande projektet arbetar vi på samma sätt med att integrera byggnaderna med omgivningen. Och liksom Vaksala torg blev större i och med konserthusbygget kommer även Frodeparken att bli större. Där kommer också parken att fortsätta upp på husens tak, säger Johnny Svendborg.
Han poängterar också att det är bra att det finns ett stadsmiljöpris i Uppsala, vilket till skillnad från arkitekturpriser är ganska ovanligt.
- Stadsmiljön är en av de viktigaste frågorna för människorna i en stad och ett sådant pris startar ju en diskussion om miljön, vilket förstås är ovärderligt, säger han.
Danska Hening Larsen Architects, som Johnny Svendborg tidigare arbetare på, vann arkitekttävlingen om ett nytt konsert- och kongresshus i Uppsala 2002 i konkurrens med 133 andra förslag. Arkitektkontoret, som funnits sedan 1959 har tidigare bland annat ritat utrikesministeriet i Riyadh i Saudiarabien (1984), det nya huvudbiblioteket i Malmö (1997) och Köpenhamns nya operahus (2004).
Lena Hartwig, som var ansvarigt finanskommunalråd vid tiden för beslutet att bygga Konserthuset, tycker att det extra kul att Konserthuset får just UNT:s stadsmiljöpris.
- Det har ju redan fått flera fina priser, men det är förstås speciellt att bli prisbelönt i sin egen stad. Det skulle nog huset tyckt om ifall det kunde tycka något, säger hon.
Även hon påpekar att Konserthuset blivit ett lyft för hela östra sidan av Uppsala. Centrum har vidgats och många fler rör sig i området runt Vaksala torg, äter lunch, fikar eller bara promenerar.
- Traditionellt sett är ju Uppsala uppdelat i två delar. Västra sidan av ån var den akademiska och andliga, medan den östra sidan var där arbetare och hantverkare bodde. Till viss del har det där levt kvar, åtminstone känslan av det fina och det fula, och Konserthuset bidrar till ett läkande av staden, säger Lena Hartwig.
Även om hon nog trodde att Konserthuset skulle bli tilldelat årets stadsmiljöpris så blev Lena Hartwig överraskad att hon själv blev en av pristagarna. Något hon är mycket glad för.
- Som ordförande i kommunstyrelsen fick jag både kritik och beröm, men kanske mest kritik. Därför är det förstås jätteroligt att arbetet uppmärksammas positivt, säger hon.
Något hon märkt av tydligt är att satsningar som handlar om kultur alltid blir ifrågasatta mer än andra storsatsningar. Ett exempel är Resecentrum som kostar mer än tre gånger så mycket att bygga som Konserthuset gjorde, men som ändå ingen ifrågasätter.
- I det fallet står ju staten för halva kostnaden, men i slutändan är det ju samma skattepengar, säger Lena Hartwig. Andra exempel är Uppsala universitets nya pedagogiska centrum och nya E 4 som kostade en miljon per meter att bygga.
Nu i efterhand är hon mycket nöjd med slutresultatet, men kan ändå tycka att besparingen på 100 miljoner i och med att Johnny Svendborgs ursprungliga förslag bantades inte borde ha gjorts. Den innebar bland annat att det blev 200 färre sittplatser i Stora salen.
- Det grämer mig lite fortfarande, säger hon. Att vi inte hade modet att driva det hela vägen. Det är ju ändå en byggnad som ska stå länge och under en period på många är hade de 100 miljonerna garanterat betalat igen sig. Men man får ändå glädja sig åt att det blev av över huvud taget, säger hon.
Delas ut för fjärde gången:
UNT:s stadsmiljöpris delas sedan
2005 ut årligen till en nyligen genomförd
förbättring av stadsrummet
i Uppsala. Prissumman uppgår till
25 000 kronor.
Tidigare år har priset gått till förbättringen
av årummet (2005), välkomstskyltarna
vid Uppsalas infarter
(2006) och Uppsalahems bostadshus
vid Kyrkogårdsgatan (2007).
Årets jury består av Gunnar Carlsson,
UNT, ordförande, Maria Ripenberg,
UNT, Zara Bejmyr, UNT, Lars
Lambert, författare och filmare, P O
Sporrong, arkitekt, Helena Harnesk,
antikvarie och Gunilla Gunnarsson,
konstvetare.
Prisutdelningen äger rum 15 november
klockan 10.00 i Konserthuset.
Därefter följer en debatt om stadens
identitet med inbjudna talare.
Allmänheten är välkommen till båda
arrangemangen.
Konserthuset i Uppsala har tidigare
vunnit en guldmedalj vid Biennalen
i Miami Beach, Stora samhällsbyggarpriset
2008, Svenska Fabriksbetongföreningens
pris Helgjutet och
nominerades till Kasper Salinpriset
2007.
UNT:s stadsmiljöpris delas sedan
2005 ut årligen till en nyligen genomförd
förbättring av stadsrummet
i Uppsala. Prissumman uppgår till
25 000 kronor.
Tidigare år har priset gått till förbättringen
av årummet (2005), välkomstskyltarna
vid Uppsalas infarter
(2006) och Uppsalahems bostadshus
vid Kyrkogårdsgatan (2007).
Årets jury består av Gunnar Carlsson,
UNT, ordförande, Maria Ripenberg,
UNT, Zara Bejmyr, UNT, Lars
Lambert, författare och filmare, P O
Sporrong, arkitekt, Helena Harnesk,
antikvarie och Gunilla Gunnarsson,
konstvetare.
Prisutdelningen äger rum 15 november
klockan 10.00 i Konserthuset.
Därefter följer en debatt om stadens
identitet med inbjudna talare.
Allmänheten är välkommen till båda
arrangemangen.
Konserthuset i Uppsala har tidigare
vunnit en guldmedalj vid Biennalen
i Miami Beach, Stora samhällsbyggarpriset
2008, Svenska Fabriksbetongföreningens
pris Helgjutet och
nominerades till Kasper Salinpriset
2007.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!