NĂ„ja, sömn och sömn â bĂ„de invĂ€ndigt och utvĂ€ndigt har det rĂ„tt full aktivitet i kyrkan vid JumkilsĂ„ns branta sĂ€nka, en dryg mil nordvĂ€st om Uppsala, sedan fukt och mögel tvingade fram stĂ€ngningen hösten 2016. Samma gissel har det senaste decenniet drabbat en rad landsortskyrkor i Uppland. Församlingarna fĂ„r grĂ€va djupt i kassan för att bekosta stora och dyrbara renoveringar, Ă€ven om staten ger sitt bidrag.
I Jumkil fick alla bÀnkar monteras bort, golvet öppnas och grundlÀggningen rivas ut innan sanering och nybyggnad kunde ta vid. Utanför kyrkvÀggarna har marken drÀnerats och hÀr och var har arkeologerna gjort sina utgrÀvningar. NÀr hela havet ÀndÄ stormade passade man pÄ att genomföra stortvÀtt av valv och vÀggar invÀndigt och förbÀttra kyrkorummets tillgÀnglighet och flexibilitet. Kyrkoherde Fredrik Fagerberg konstaterar att nu gÄr församlingen mot ljusare tider, som ett trots mot vintermörkret:
ââEfter renoveringen har kyrkorummet blivit bĂ€ttre anpassat för olika behov och aktiviteter. Nu ser vi verkligen fram emot att fĂ„ börja anvĂ€nda kyrkan igen, lagom till advent, lucia och jul, sĂ€ger han.
PÄ söndagen stod sÄ Àntligen kyrkoherden Äter framför sin församling i kyrkan, tillsammans med andra församlingsprÀster, musiker, kyrkvÀrdar och alla de som behövs för en rejÀl Äterinvigning. Solljuset föll in genom sydfönstren, bÀnkarna fylldes till sista plats och allt började med att biskop Ragnar Persenius slog tre gÄnger med sin krÀkla mot porten, innan dörrarna öppnades, processionen steg in och orgeln brusade.
I sitt invigningstal konstaterade biskopen att kyrkporten i Jumkil nu Äter Àr öppen och hoppades att kyrkan ska ge ljus, trygghet och hopp i en omvÀrld som ibland Àr allt annat Àn trygg och hoppfull. Trumpeter spelade, den sÀrskilda Invigningskören sjöng och barnen bar fram Ätta egentillverkade konsekrationskors som komplement till de fyra bevarade kors pÄ kyrkvÀggarna som stammar frÄn den allra första invigningen, för sisÄdÀr 700 Är sedan. Korsen var ursprungligen tolv till antalet, lika mÄnga som apostlarna, och mÄlades i nya kyrkor under medeltiden för att hÄlla ondskan borta frÄn kyrkorummet.
I den nyrenoverade kyrkan finns nu ocksÄ en ny ikon av ikonmÄlaren Christina Lundström. Motivet, som inte Àr det vanligaste i ikonbranschen, förestÀller Heliga Birgitta och har Àven Jumkils kyrka i kanten. Man kan undra vad helgonet som mest förknippas med Finsta, lÄngt österut i Uppland, har att göra med Jumkil men det finns förstÄs en genomtÀnkt tanke bakom. Strax utanför kyrkan drar Tidernas vÀg förbi, under det mer byrÄkratiska namnet lÀnsvÀg 272, som en gÄng i tiden var pilgrimsvÀg till den stora domkyrkan i norska Nidaros.
ââMan kan tĂ€nka sig att Birgitta fĂ€rdats den hĂ€r vĂ€gen och att hon dĂ„ sĂ€kert passat pĂ„ att besöka vĂ„r kyrka, sĂ€ger Fredrik Fagerberg.
Lagom till söndagens öppnande lÄg ocksÄ en ny skrift om kyrkans historia fÀrdig för utdelning till gudstjÀnstbesökarna. Efter den högtidliga invigningen fortsatte festligheterna i god ordning med kyrkkaffe i församlingsgÄrden innan besökarna kunde ÄtervÀnda till kyrkorummet dÀr det visades bildspel frÄn renoveringsarbetet.