Situationen för häktade är tuff, speciellt för de som sitter med restriktioner.
Det var i fredags som polisen hittade 27-åringen död i sin cell på häktet. Larmet kom vid halv elva tiden. Ambulans tillkallades. Polisen uppgav senare att mannen sannolikt begått självmord.
27-åringen var en av de män som sedan i början av november suttit häktad misstänkt för medhjälp till mordförsök på en 50-årig man från Tierp och hans 17-årige son. Både 50-åringen och sonen skadades allvarligt.
Tre utredningar har nu satts i gång för att klarlägga orsakerna till 27-åringens död.
En är så kallad Lex Maria utredning. Den ska utreda dödsfallet utifrån ett sjukvårdsperspektiv - om det finns en medicinsk förklaring.
– Vi har också startat en internutredning. Den sköts av kriminalvården regionalt. Den ska titta på vad som inträffat på häktet och om vi på något sätt brustit i våra rutiner, säger Jennie von Alten som är kriminalvårdschef i Uppsala.
Den tredje utredningen gör polisen. Den ska utreda om någon form av tjänstefel begåtts i samband med dödsfallet. En sådan utredning görs alltid.
Har ni på häktet begått något fel anser du?
– Det kan jag inte uttala mig om. Det ska de utredningar som startats visa, säger Jennie von Alten.
Att sitta häktad är påfrestande för den brottsmisstänkte och bidrar till att dödsfall genom självmord inom kriminalvården oftast sker på häktet.
Sedan 2004 har 47 personer tagit sina liv i svenska häkten. Antalet fall har legat mellan två och sex per år, frånsett 2007 då tolv personer tog sina liv.
– Klimatet på svenska häkten är väldigt bistert speciellt för de som har restriktioner. Då kan man vara isolerad 23 timmar om dygnet. Man tvingas sitta ensam på en väldigt begränsad yta med extremt lite mänsklig kontakt, säger Magnus Hörnqvist kriminolog vid Stockholms universitet.
Sedan 1990-talet har Sverige kritiserats flera gånger av Europarådet, FN och Amnesty för långa häktningstider och omfattande restriktioner.
– Det finns fall där misstänkta suttit häktade i tre år så vi måste få ner häktningstiderna. Den som sitter häktad är bara misstänkt för ett brott och inte dömd. Det är mycket påfrestande att sitta inlåst under sådana omständigheter, säger Magnus Hörnqvist.
En ny häkteslag kom för ett antal år sedan efter kritik för långa häktestider. Den skulle korta tiderna. Bland annat föreslogs att åklagarna skulle tvingas motivera de restriktioner som ålades häktade.
– Man kom med ett antal förslag som i praktiken inte har ändrat på något. Man måste se till så att förundersökningarna görs snabbare och vara mer restriktiv med att låta misstänkta personer sitta häktade under lång tid, säger Magnus Hörnqvist.
Så sent som i början av februari i år presenterade Åklagarmyndigheten på uppdrag av Riksåklagaren en rapport om häktningstider och restriktioner med syftet att förbättra förhållandena för de häktade. Bland annat föreslår utredningen att de häktade ges laglig rätt till minst två timmars mänsklig kontakt dagligen. Åklagarna bör också dokumentera och tydligt motivera varför restriktioner behövs - något som den misstänkte och dennes försvarar bör få ta del av innan domstolen fattar beslut.
Under 2014 kommer Kriminalvården att kartlägga omfattningen av isoleringsbrytande åtgärder för häktade med restriktioner. Syftet är att se hur resurskrävande en minskad isolering kan vara.