Tuffare tider för friskolorna
Hittills är det den kommunala skolan som har varit i strykklass, medan friskolorna stadigt ökat sitt elevantal. Tydligast har utvecklingen varit i storstadsregionerna. Andelen elever i Uppsala som läser vid en fristående gymnasieskola uppgår i dag till drygt tretton procent - en fyrdubbling jämfört med för tio år sedan. Utvecklingen är i grunden positiv, den speglar ökad mångfald och valfrihet.
Skolverket beräknar att gymnasiets elevantal kommer att minska med ungefär 75 000 fram till 2015. När elevkullarnas storlek minskar får det konsekvenser även för friskolorna. De kommer inte längre ses bara som en utmanare till den kommunala skolan, även konkurrensen mellan fristående aktörer kommer att skärpas. På sikt kommer sannolikt också regeringens skolpolitik att göra avtryck. Jan Björklunds skolreformer kommer att förändra spelreglerna för alla parter.
De reformer som föreslås har ett brett folkligt stöd. En kommunal skola som inte längre upplevs som flummig och stökig kommer att locka fler elever. Det är sannolikt så att en del av friskolevalen snarare än att vara frågan om ett aktivt val av inriktning och arbetsmetod, har handlat om att aktivt välja bort vad som uppfattas som en dåligt fungerande kommunal skola.
Klämda mellan ett minskande elevunderlag och en reformerad kommunal skola kommer även många friskolor tvingas att se över verksamheten. Marginalerna är inte större hos en privat än en offentligt driven skola. Det man vinner i ökad flexibilitet förlorar man i avsaknad av stordriftsfördelar.
Om inte marknadsföringen av skolor helt kantrar - det är lätt att inte bli fundersam när skolor hårdsatsar på tv-reklam och bussannonser - behöver inte fler skolavvecklingar vara någonting negativt. En ökad konkurrens skolor emellan skärper kraven, höjer kvaliteten och skrämmer bort oseriösa aktörer. Viktigast är faktiskt inte driftsformen eller att varje skola blir kvar, utan att elever garanteras valfrihet och en bra utbildning.
Så jobbar vi med nyheter