"Det de här eleverna behöver mest av allt är tid. Du lär dig inte ett nytt språk på ett år när du saknar skolbakgrund", säger Linda Fromm Wikström, SFI-lärare.
I ett klassrum i Gottsunda ljudar tio kvinnor i kör: "Soffan är stooor". Längst fram står läraren Linda Fromm Wikström och sätter orden i ett sammanhang. Det blir en berättelse med två huvudpersoner som klassen känner väl. Läraren Linnea ska låna en bil av kollegan Linda och köra till Ikea för att köpa en soffa.
Tillsammans tränar gruppen på att sätta "s" efter Linda för att beteckna genitivformen: "Lindasssss bil", säger alla samtidigt.
– Det är viktigt att undervisningen är vardagsnära, säger läraren Linda Fromm Wikström.
Hon har varit lärare för SFI-klasser i tio år och vet vid det här laget hur man ska göra för att lära ut svenska språket till vuxna människor som kanske aldrig gått i skolan och i vissa fall är analfabeter.
– Det blir ju väldigt tufft när du inte har studievana alls, för att sedan lära sig ett helt nytt språk. För att de ska klara det måste de få tid och stöd, säger hon.
I klassrummen på Jobb- och utbildningscentrum i Gottsunda pluggar runt 80 utlandsfödda, och 80 procent av dem är kvinnor. De har alla liten eller noll erfarenhet av hur det är att gå i skolan.
Linda Fromm Wikström använder hela sin kropp när hon undervisar. För att illustrera skillnaden mellan "lägger" och "ligger", lägger hon sig helt enkelt raklång över två bänkar. Undervisningen är tydlig och ackompanjeras med stora gester och drama. Föreställningen lockar fram skratt och ivrigt mummel.
Språkstödjare Areej Abushawish och eleven Amel Ibrahim Ali tillbringar dagarna ihop på Jobb- och utbildningscentrum i Gottsunda,
Att språket är nyckeln till integrationen har vi hört sägas länge. I klassrummet i Gottsunda blir det handfast.
En av eleverna heter Amel Ibrahim Ali. Hon är 38, kurd från Syrien och har bott i Sverige i ett år. Svenska har hon bara läst i tre månader, så vi tar hjälp av språkstödet i klassen, Areej Abushawish.
Just den här dagen finns två språkstödjare på plats. De kan arabiska och dari, men skolan kan erbjuda språkstöd även på tigrinja och somaliska.
– Det är tufft när man inte gått i skolan förut, men det är viktigt att jag lär mig så att jag kan prata med andra, och få ett jobb, säger Amel.
Hon drömmer om att bli polis.
– Det har jag gjort sen jag var liten. Svenska poliser verkar vara lugna och hjälpsamma, sådan vill jag bli, säger hon.
Amel Ibrahim Ali drömmer om att bli polis. Just nu pluggar hon svenska för invandrare (SFI) på Jobb- och utbildningscentrum i Gottsunda.
Amel och hennes klasskompisar är alla kvinnor som gått 0-6 år i skolan. Just den grupp som politikerna i arbetsmarknadsnämnden nu riktar strålkastarljuset på, eftersom de har allra svårast att få jobb.
Styret i arbetsmarknadsnämnden (S, MP och V) har tillsammans med stödpartiet UP tagit fram ett program på tio punkter som ska stärka integrationen av utrikes födda i Uppsala.
– Vi fokuserar på tre områden: svenska språket, jobb och samhällsgemenskap, säger nämndens ordförande Pavlos Cavelier Bizas (S).
De tre fokusområdena hänger ihop.
– Lär man sig svenska och får ett jobb så inkluderas man lättare i samhällsgemenskapen, säger han.
Bland utrikesfödda är arbetslösheten hög i kommunen: 14, 8 procent för kvinnor och 13, 8 procent för män.
De har slutit ett avtal om stärkt integration: Monica Lindgren Petersson (V), Stefan Hanna (UP), Pavlos Cavelier Bizas (S), Theo Blanco (UP) är alla politiker i arbetsmarknadsnämnden.
Arbetsmarknadsnämndens styre har satt som mål att högst en (1) procent av hela den vuxna befolkningen i Uppsala ska leva på försörjningsstöd när mandatperioden är över (2026). I slutet av 2022 var siffran 1,4 procent.
Dessutom ska 1 000 nya jobb skakas fram under samma period.
– Avtalet ska ses som en förstärkning av de insatser vi redan påbörjat. Vad gäller antalet jobb har vi nått nästan halvvägs, 500 fler har kommit i arbete hittills, säger Pavlos Cavelier Bizas.
Men när arbetslösheten stiger i samhället i stort, blir det allt svårare att sätta den här gruppen i jobb. Särskilt utsatta är utrikesfödda mödrar och därför viks extra resurser till dem.
– Får mammorna jobb, gynnas hela familjen, säger Monica Lindgren Petersson (V), förste vice ordförande i nämnden.
Linda Fromm Wikström undervisar i SFI på Jobb- och utbildningscentrum i Gottsunda
Satsningar ska göras för att höja kvaliteten på SFI. Bland annat vill politikerna se en ökad flexibilitet, så att fler ska kunna kombinera SFI-studierna med jobb och praktik.
– Svenska språket är grundläggande och SFI måste bli mer individanpassat, säger hon.
Men mer konkret än så blir det inte just nu. Politikerna ger uppdraget till kommunens tjänstemän att reda ut hur målen ska nås. Några utredningar har startat, men merparten kommer att finansieras i nästa års budget.
"De här kvinnorna får inte fastna hemma i sysslolöshet. Då är risken stor att de glömmer mycket av det de lärt sig", säger Linnea Lundberg, SFI-lärare.
SFI-lärarna Linda Fromm Wikström och Linnea Lundberg i Gottsunda lyfter en särskild parameter för sina elever, nämligen tid. I dag finns det så kallade ramtider, en plan för hur lång tid det förväntas ta att lära sig svenska.
Men de menar att alla elever inte kan dras över samma kam.
– Att ha en tidsplan för när eleverna ska vara klara är rimligt, men det som är orimligt är att ställa krav som inte tar hänsyn till elevernas förutsättningar. Är du ensamstående, relativt ung och mår okej kan du säkert klara av att hålla ramtiden. Men är du fembarnsmor och ansvarig för familjens livspussel och dessutom kanske lider av psykisk ohälsa är det tuffare, säger Linda Fromm Wikström och kollegan Linnea Lundberg håller med.
– De här kvinnorna, men även männen, behöver mer tid. Det är bra att de kommer ut i praktik på arbetsplatser, men vi ser att de behöver läsa SFI parallellt, säger hon.
Linnea Lundberg efterfrågar ett nära samarbete med arbetsförmedlingen för att väva ihop språkträning med jobb.
I dag undervisas närmare 80 elever i SFI i Gottsunda. Runt 80 procent av dem är kvinnor.
Hon menar att arbetsförmedlingens regler kan sätta käppar i hjulen.
– Man ska aktivitetsrapportera och till exempel söka fem jobb i månaden, men det är en tuff uppgift för de individer som knappt är läs-och skrivkunniga, säger hon.
Siffror från arbetsmarknadsförvaltningen visar att bland dem som läste SFI förra året (2024) avbröt nära 40 procent sina studier i förtid.
– Största problemet är att kunna förstå myndighetsspråket i informationen de får och reglerna för vad de ska göra. Risken för missförstånd är stor och en följd av det är att de mister sin ersättning i flera månader. I det läget fokuserar man på att få livet att gå ihop snarare än att läsa svenska, säger Linnea Lundberg och fortsätter:
– Fastnar kvinnorna hemma i sysslolöshet för länge är det stor risk att de glömmer mycket av det de lärt sig.
För Linda Fromm Wikström är samordning A och O om de som står längst bort från arbetsmarknaden ska kunna ta sig in på den.
– Visst är det bra att ta eget ansvar, men för att klara det krävs stöttning. Någon måste till exempel se till att de får ett rimligt schema, där dagislämning, praktikjobb och svenska studier kan samsas. Annars kommer de inte klara alla nivåerna i SFI:n, säger hon.