Åklagaren hade begärt den mordmisstänkte häktad på sannolika skäl. Enligt den häktningsframställan som lämnats in till Uppsala ringsrätt fanns risk för att den misstänkte på fri fot skulle kunna påverka polisutredningen eller begå fler brott.
Under häktningsförhandlingen, som delvis hölls bakom stängda dörrar, valde rätten att helt gå på åklagarens linje och beslutade att häkta den misstänkte. Denne belades även med restriktioner.
Den misstänkte nekade till brott och ville försättas på fri fot.
Åklagaren har nu till den 22 februari på sig att väcka åtal.
Ytterligare en person häktades på fredagen, skäligen misstänkt för medhjälp till Stenhagenmordet. Denne häktades därmed på den lägre misstankegraden vilket innebär att åklagaren har en vecka på sig att stärka bevisningen, annars släpps den misstänkte.
Identiteten på de häktade är för närvarande belagd med sekretess och båda är under 18 år.
Det krävs särskilt starka skäl för att häkta personer som är under 18 år. Det handlar i praktiken om att det misstänkta brottet är särskilt allvarligt eller att det finns stora risker för att den misstänkte på fri fot ska påverka polisutredningen, exempelvis genom att hota vittnen eller försöka undanröja bevis.
En tredje person är alltjämt anhållen för inblandning i mordet. Samtidigt har två personer som suttit anhållna frigetts under fredagen. De är emellertid fortfarande misstänkta, enligt åklagaren.
Flera misstänkta greps vid polisens tillslag i Uppsala och Gävle i tisdags morse och anhölls senare misstänkta för medhjälp till mord. Misstankarna gäller mordet på en man i Stenhagen den 18 augusti förra året. Offret befann sig på en parkeringsplats vid Stenhagsvägen när flera skott avlossades mot honom.
Polisen uppgav tidigt att mordet misstänktes vara en uppgörelse i kriminella kretsar. Utredarna har bland annat undersökt eventuella kopplingar till andra skottlossningar i Stockholm respektive Västerås.