Tveksamhet inför spårtrafik
Inget jubel möter planerna på spårtrafik mellan Uppsala resecentrum och stadsdelen Boländerna. Flera som lämnat synpunkter på förslaget är försiktigt positiva, men pekar på att åtskilliga frågetecken först måste rätas ut.
Foto: Rolf Hamilton/Arkiv
Samtidigt konstaterar många att kollektivtrafiken måste förbättras i stadsdelen. Handeln och de stora butiksägarna är mest positiva till planerna. Ett tiotal instanser har lämnat sina synpunkter på förstudien. Planeringen kommer att fortsätta, enligt ansvariga tjänstemän:
- Troligen går man vidare i en projektgrupp. I maj bör kommunstyrelsen kunna besluta om fortsättningen, säger kommunens planeringsdirektör Carl-Johan Engström.
Branschorganisationen Svensk handel konstaterar i sitt svar att Boländerna vuxit snabbt, med trafikproblem som följd. Ett spårbilsystem kan avlasta gatorna och förenkla resor till stadsdelen, men också fungera som resväg för kunder från de södra kommundelarna, som ställer bilen i Boländerna och fortsätter med spårbil till centrum. Spårtrafiken får inte utarma centrumhandeln, enligt organisationen.
Fastighetsägarna, Ikea och KF ser positivt på förslaget, men slår fast att det krävs färdig finansiering och mark för p-platser, spårbana och hållplatser innan en utbyggnad kan bli verklighet. Företagen i stadsdelen kan inte själva betala en spårbana, enligt deras svar.
Det stora läkemedelsbolaget GE Healthcare pekar på säkerhetsrisker med en spårbana intill företagets lokaler vid Björkgatan. Bolaget vill ha en fördjupad bedömning av riskerna med en spårbana in på knuten.
Upplands Lokaltrafik (UL) anser att spårbilar bör kunna utgöra åtminstone ett "mindre komplement" till spårväg, buss och taxi, men först ska systemet ha använts framgångsrikt på andra håll, enligt UL. Gatu- och trafiknämnden efterlyser ekonomiska kalkyler, utredning av hur stora markytor som krävs och tydliga mål för kommunens önskemål om kollektivtrafiken. En spårlinje skulle försena utbyggnad av stomlinjer i busstrafiken, enligt nämnden.
Byggnadsnämnden anser att förslaget är "tänkvärt", men säger blankt nej till spårbilar i den gamla stadskärnan. Fastighetsnämnden föreslår att en alternativ linje, exempelvis centrum -Rosendal, jämförs med Boländerna, för att utröna vilken som får bäst effekt.
Uppsala kommer att pekas ut som lämplig ort för en pilotbana med spårbilstrafik, när staten utreder frågan. Den bedömningen gör Miljöpartiets kommunalråd i Uppsala, Niclas Malmberg.
Näringsdepartementet har gett Kjell Dahlström, tidigare generaldirektör för analysinstitutet Sika, i uppdrag att utreda förutsättningarna för en pilotbana för spårbilstrafik. Uppdraget ska redovisas efter sommaren. Enligt Nicklas Malmberg har Uppsala kommit längst bland de kommuner i landet som utreder spårtrafik. En testbana drivs av bolaget Vectus, dotterbolag till stålbolaget Posco.
- I kommunens diskussioner med Vectus har bolagets uttryckliga önskemål från början varit att den testbana man byggt för att utveckla och demonstrera tekniken, ska följas upp med en större pilotbana för passagerare, säger Nicklas Malmberg.
BAKGRUND
Snabbare resor och mindre biltrafik är några fördelar som lyfts fram i planerna på spårbilar mellan centrala Uppsala och Boländerna. 16 stationer och 130 vagnar föreslås i den studie som varit på remiss.
Landets enda kompletta testbana för spårtrafik finns sedan 2006 vid Dag Hammarskjölds väg i Uppsala. Där satsar den koreanska ståljätten Posco 100 miljoner kronor på att testa ett system som kan bli en lösning på städernas miljöproblem och dåliga framkomlighet. Uppsala kommun utreder nu hur spårbilar skulle kunna användas i Boländerna, som har en hög andel av stadens arbets- och inköpsresor.
Spårbilar färdas på en bana separerad från annan trafik, ofta upphöjd över marken. Vagnarna är förarlösa och rymmer 3-5 sittande. Spårbilarna färdas endast när det finns resande och åker direkt till resenärens önskade station, utan stopp eller byte. Varje station nås via ett eget stickspår och uppehåll stoppar inte övrig trafik på huvudbanan. Enligt förespråkarna elimineras väntetiden och halveras restiden jämfört med buss, samtidigt som biltrafik, utsläpp och olyckor minskar. Investeringskostnaden är högre än för buss, men lägre än spårvagn, enligt den förstudie som gjorts på kommunens uppdrag.
Snabbare resor och mindre biltrafik är några fördelar som lyfts fram i planerna på spårbilar mellan centrala Uppsala och Boländerna. 16 stationer och 130 vagnar föreslås i den studie som varit på remiss.
Landets enda kompletta testbana för spårtrafik finns sedan 2006 vid Dag Hammarskjölds väg i Uppsala. Där satsar den koreanska ståljätten Posco 100 miljoner kronor på att testa ett system som kan bli en lösning på städernas miljöproblem och dåliga framkomlighet. Uppsala kommun utreder nu hur spårbilar skulle kunna användas i Boländerna, som har en hög andel av stadens arbets- och inköpsresor.
Spårbilar färdas på en bana separerad från annan trafik, ofta upphöjd över marken. Vagnarna är förarlösa och rymmer 3-5 sittande. Spårbilarna färdas endast när det finns resande och åker direkt till resenärens önskade station, utan stopp eller byte. Varje station nås via ett eget stickspår och uppehåll stoppar inte övrig trafik på huvudbanan. Enligt förespråkarna elimineras väntetiden och halveras restiden jämfört med buss, samtidigt som biltrafik, utsläpp och olyckor minskar. Investeringskostnaden är högre än för buss, men lägre än spårvagn, enligt den förstudie som gjorts på kommunens uppdrag.
Så jobbar vi med nyheter