UD agerade inte
- Hela historien Ă€r förfĂ€rlig. Jag minns vagt att det fanns ryska krigsfĂ„ngar i Sverige, men UD var sĂ„ vitt jag minns inte alls involverat i behandlingen av dem.Det sĂ€ger Sverker Ă
ström, under andra vÀrldskrigets sista Är andresekreterare i utrikesdepartementet, UD.
I bland annat diplomatiska kontakter riktade Sovjetunionen gÄng pÄ gÄng under Ären 1943 till 1945 hÄrd kritik mot Sveriges flyktingpolitik. Moskva ville tvinga hem alla flyktingar i Sverige som man beraktade som Sovjetmedborgare.
- NÀr det gÀllde de civila balterna var vÄr linje jÀrnhÄrd att inte skicka hem nÄgon enda, sÀger Sverker à ström.
Eftergivenhet
Men varför repatrierades de sovjetryska soldaterna?
- Det fanns en eftergivaranda inför Sovjetunionen som ju nu var en stormakt. Det var socialdepartementet som skötte frĂ„gan med de ryska soldaterna. Möller tyckte sĂ„. Ăven Wigforss.
Tyckte vad?
- Att de skulle skickas tillbaka allihop.
I de svenska lÀgren utgjordes den sovjetiska ledningen av NKVD-mÀn, det vill sÀga Stalins hemliga politiska polis?
- SjÀlvklart var det NKVD. Men de var anmÀlda som diplomater förstÄs. Det var inte mycket att göra Ät.
- Det kan givetvis uppfattas som undfallenhet frÄn svensk sida. Men det var ocksÄ lite av internationell kutym att representanter frÄn ambassaderna hade rÀtt att umgÄs med sina landsmÀn.
Enligt Sverker à ström hade de tillstÄnd att vistas i lÀgren och att resa fritt i Sverige.
- De kunde naturligtvis spionera pÄ allt, sÀger han.
"Alla friska armar"
Sveriges sÀndebud i Moskva under kriget, Staffan Söderblom, framhöll nÄgra veckor innan den första kontingenten pÄ drygt 900 soldater skickades tillbaka till Sovjetunionen i ett brev till utrikesrÄdet Eric von Post att inget ont skulle vederfaras dem. "I Sovjet behövs alla friska armar för Äteruppbyggnadsarbetet", skrev Söderblom.
Vad sÀger du om det?
- Det var naturligtvis illa av honom, speciellt om sÄdana uppgifter tillmÀttes betydelse för att verkstÀlla repatrieringen.
Tage Erlander, vid den hÀr tiden "polisminister" i sin egenskap av statssekreterare i socialdepartementet (till och med 30 september 1944 dÄ han utnÀmndes till konsultativt statsrÄd) nÀmner över huvud taget ingenting i sina memoarer pÄ 1970-talet om de sovjetryska soldaternas nÀrvaro i Sverige och repatrieringarna av dem. Vad kan det ha berott pÄ?
- Antingen tyckte han inte att det var viktigt, eller sÄ skÀmdes han, sÀger Sverker à ström.
Tage Erlanders son, Sven Erlander, har de senaste Ären Àgnat sig Ät att redigera sin fars dagsboksanteckningar för att ge ut dem i bokform. De första tvÄ volymerna planeras utkomma under Är 2001, hundra Är efter Tage Erlanders födelse. DÀrpÄ kan det bli tvÄ eller tre till. Sammanlagt rör det sig om cirka 7 000 poster med anteckningar.
Men anteckningarna i sin helhet kommer att göras offentliga först 50 Är efter Tage Erlanders död, det vill sÀga Är 2035.
- NÀr han tilltrÀdde som ecklesiastikminister 1945 började han föra dagbok regelbundet. DÀr börjar volym ett. FrÄn tiden före, dÄ han bland annat svarade för polisfrÄgorna, finns bara spridda anteckningar, sÀger Sven Erlander till UNT.
Inga anteckningar
Finns det nÄgra anteckningar som kan kasta mer ljus över den ryska soldatfrÄgan, till exempel hur man resonerade inför deras hemresa?
- Nej. Jag kan bara pÄminna mig ett par korta notiser. I den ena skriver han ungefÀr att Sverige mÄste vara konsekvent, syftande pÄ att Sverige ocksÄ sÀnde i vÀg en del tyska soldater till Tyskland. I en annan anteckning konstaterar han kort att mindre grupper av ryska soldater fÄtt tillstÄnd att stanna i Sverige.
Sven Erlander anger ett par tÀnkbara förklaringar till sin fars tystnad:
- Han tog mycket stor hÀnsyn till Finlands lÀge. Hur hotfulla var ryssarna?
Vad som sades frÄn svenskt hÄll kunde ocksÄ pÄverka finnarnas relationer till Sovjet.
Den del av memoarerna som behandlade krigsÄren publicerades under det kalla kriget Är 1973.
- Och min far var mycket noga med uppgifter. Han kollade allt i memoarerna mot riksdags- och partistyrelseprotokoll och sina tal. Eftersom han inte förde anteckningar frÄn den tiden var han kanske inte sÄ sÀker pÄ uppgifterna att han kunde publicera dem.
SĂ„ jobbar vi med nyheter