Lennart Sandberg var med och grundade Upplands Lokaltrafik, UL.
â Bussen skulle skapa möjligheter. Inte minst för fruar och barn som annars fick ta cykeln. Det var ledstjĂ€rnan för oss, sĂ€ger Lennart Sandberg (C), trafikpolitiker i Uppsala pĂ„ 1970-talet.
1990 kostade det nio kronor att Äka buss enkel tur. Sedan dess har penningvÀrdet förÀndrats, kollektivtrafiken byggts ut och biljettpriserna höjts. En vanlig strÀcka att Äka buss Àr upp till fem kilometer. Det skulle ha kostat 18 kronor idag om priset hade följt inflationskurvan sedan 1990.
Men det gör den inte. Den kostar 21 kronor mer.
Varför har biljettpriset höjts?
â Biljettpriser höjs bland annat för att kunna finansiera ett större och bĂ€ttre utbud, sĂ€ger Jonathan Sundin, utredare pĂ„ Transportstyrelsen.
För att fÄ kollektivtrafiken att gÄ runt ekonomiskt behövs antingen mer skattepengar (sÄ kallad subventionering) eller ökade intÀkter genom höjda biljettpriser.
PÄ Lennart Sandbergs tid var ungefÀr en tredjedel av kostnaderna betalda med hjÀlp av skattemedel. Allt eftersom har subventioneringsgraden ökat.
NÀr Upplands Lokaltrafik bildades skulle bussarna köras av lokala chaufförer och bolag som kunde sin terrÀng.
â GĂ„r man tillbaka till 1970-1980-talet sĂ„ kostade kollektivtrafiken vĂ€sentligt mindre Ă€n idag, och det var viktigt för alla, oavsett politisk fĂ€rg, sĂ€ger Johan Wadman, vd pĂ„ branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik.
â I slutet av 1990-talet lĂ„g subventioneringsgraden pĂ„ nationell nivĂ„ runt 42-43 procent. Under 2000-talet har den sakta nĂ€rmat sig 50 procent, sĂ€ger Johan Wadman.
Enligt honom har subventioneringsgraden ökat samtidigt som satsningarna pÄ kollektivtrafiken gjort det. Inte allra minst nÀr det kommer till dyra tÄgsatsningar och teknik.
"Biljettpriserna har ökat eftersom att de totala kostnaderna har gÄtt upp ganska rejÀlt", sÀger Johan Wadman, vd pÄ Svensk Kollektivtrafik.
Ett exempel pÄ det Àr frÄn 1991 nÀr enkelbiljetten i Uppsala ökade med tre kronor. Det Äret började UpptÄget att rulla mellan Tierp och Uppsala och de nya elektroniska biljettmaskinerna kom pÄ plats.
â Ny teknologi och satsningar pĂ„ tĂ„g Ă€r exempel pĂ„ sĂ„dant som gör att trafiken kostar mer idag, sĂ€ger Johan Wadman.
Men det Àr inte bara priserna i kollektivtrafiken som har ökat, utan utbudet har ocksÄ förbÀttrats.
Om utbudet blir större, ökar inte intÀkterna dÄ?
â Jo, men resandeökningarna och dĂ€rmed intĂ€kterna kommer oftast med en viss fördröjning, sĂ€ger Johan Wadman.
Vad Àr farorna med dessa kraftiga prishöjningar?
â Den uppenbara risken Ă€r att man skrĂ€mmer i vĂ€g resenĂ€rer. Det i sin tur kanske leder till att regionerna gĂ„r miste om ytterligare biljettintĂ€kter, sĂ€ger Jonathan Sundin pĂ„ Transportstyrelsen.