Ultraljud kan påverka fostret
Undersökning med ultraljud under graviditeten kan ha bestående biologiska effekter på fostret. Men det finns inga säkra belägg för att undersökningen kan skada hjärnan så att den framtida intellektuella fömågan försämras.
— Ännu går det inte att vare sig bekräfta eller utesluta att ultraljud under graviditeten kan påverka den intellektuella förmågan. Men skulle det finnas en sådan effekt kan den inte vara särskilt hög, säger doktor Helle Kieler vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet i Stockholm.
Hon är en av de ansvariga för undersökningen, gjorts mot bakgrund av att flera tidigare studier påvisat en ökad förekomst av vänsterhänthet bland unga män som under fostertiden i mammas livmoder utsatts för ultraljud.
— Sedan tidigare vet vi att det finns ett samband mellan vänsterhänthet och nedsatt intelligens hos barn som fötts efter komplicerade graviditeter. Därför har det funnits farhågor om att ultraljud skulle kunna påverka även den intellektuella förmågan negativt, säger Helle Kieler.
Intelligenstest
Den nya studien, som har genomförts i samarbete med forskare vid bland annat Akademiska sjukhusets kvinnoklinik, bygger på uppgifter om hur 180 000 unga män klarat det intelligenstest som gjordes i samband med att de mönstrade för värnplikt.
Männen var födda i början av 1970-talet då de allra flesta landsting i Sverige ännu inte infört undersökning med ultraljud som rutin vid alla graviditeter. Bara en mindre del av männen i studien kom därför från ett område där ultraljud var rutin när de föddes.
Bland männen som fötts i området med rutinmässig undersökning med ultraljud var andelen som presterade svagt på intelligenstestet något högre och medelpoängen på testet något lägre än bland övriga män i studien.
— Det visade sig dock att liknande skillnader i testresultaten vid mönstringen mellan män från detta område och resten av landet av okänd anledning fanns även under åren innan ultraljudsundersökningen blev rutin där, säger Helle Kieler.
Brödrapar undersöktes
Forskarna gjorde därför en ytterligare analys av flera tusen brödrapar. I den jämfördes brödrapar, där den ene brodern under fostertiden undersökts med rutinmässigt ultraljud och den andre inte, med brödrapar där ingen av bröderna hade undersökts med ultraljud.
— Skillnaderna i intellektuell förmåga inom ett brödrapar påverkades inte av om den ene brodern undersökts med ultraljud. Analysen gav alltså inget stöd för att ultraljudet i sig har negativ effekt på den intellektuella förmågan, säger Helle Kieler.
Utsatts för mer ultraljud
Samtidigt påpekar hon att det är viktigt att känna till att studien avspeglar effekten av hur ultraljud användes under 1970-talet. Barn som föds i dag har för det mesta utsatts för mer ultraljud än barn som föddes när undersökning med ultraljud började införas som rutin för 30 år sedan.
— Det finns skäl att tillämpa en försiktighetsprincip. Efter en första ultraljudsundersökning för att datera graviditeten och fånga upp eventuella missbildningar bör enligt min mening ytterligare undersökningar göras bara när det finns klara medicinska skäl till det, säger Helle Kieler.
Så jobbar vi med nyheter