Det visar forskare vid Uppsala universitet, SLU, Tartu universitet och Europeiska molekylärbiologilaboratoriet i Heidelberg i en studie som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Nature.
– Den här informationen kan användas för att förutse hur resistens mot antibiotika sprids i olika ekosystem och hur bakterier som orsakar sjukdomar hos människa kan bli resistenta, säger forskaren Mohamad Bahram vid Uppsala universitet och SLU.
Studien är den första globala kartläggningen av arvsmassorna och den genetiska mångfalden hos bakterier och svampar i jorden. Mer än 58 000 prover från 1 450 platser, särskilt utvalda för att minimera påverkan från människor, har undersökts.
Trots att det är väl känt att mikroorganismer är viktiga för att bryta ner dött material, fixera näringsämnen och lagra kol är det en i stort sett okänd värld som utforskats. Exempelvis visade det sig att bara hälften av de gener som kartlades överlappade med gener som påträffats hos mikroorganismer i haven eller i människomagar.
Mängden svampar och bakterier skiljer sig mellan olika regioner. Bakterier finns överallt, men har störst genetisk mångfald i tempererade zoner med stabilt klimat. Svampar däremot verkar trivas bäst på torra och kalla platser och är inte alls lika utspridda som bakterier.
– Det skulle vara intressant att se om jordbruk har förändrat balansen mellan svamp och bakterier i nordliga länder som Sverige, där det i naturen finns betydligt fler svampar än bakterier, säger Mohammad Bahram.