Unga är hemma på nätet

Nätet är ett fantastiskt verktyg för barn och unga. Det kan man inte tro när man läser om alla faror som hotar ens barn på nätet.

Barn är ofta hemma på internet, som är ett fantastiskt verktyg för unga och inte bara innehåller faror.

Barn är ofta hemma på internet, som är ett fantastiskt verktyg för unga och inte bara innehåller faror.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

Uppsala2010-12-02 10:05

– Vuxenvärlden har alltid svartmålat ungas medievanor, säger föreläsaren Stig Roland Rask.
Googla på barn och internet och du inser snabbt att nätet inte är någon plats för barn och unga. Artikel efter artikel beskriver faror och tragedier som hotar så fort de slår på datorn.
– Det finns faror på nätet. Problemet är att debatten tills nu bara fokuserat på farorna. Då glömmer vi de enorma möjligheter nätet erbjuder barn och ungdomar, säger Stig Roland Rask som föreläser om ungdomar och nätet.
Han ser två förklaringar till den svartmålning vi ser i dag. Mediernas bevakning är en. Den andra är att vuxenvärlden alltid förfasat sig över barn och ungdomars medievanor.
– På 30-talet var det serietidningarna som var farliga, i dag är det internet.

Då som nu handlar det om en rädsla för det man inte förstår och här tycker han att vi vuxna måste kliva fram. Barn och unga är inte ute på nätet. De är hemma på nätet. Det är en viktig del av deras sociala liv som vi måste engagera oss i.
– Många föräldrar kan stå i timmar i hockeyhallar och ridhus, men kan inte sitta en timme på barnens rum och se vad de gör på internet. Jag träffar ofta ungdomar som önskar att föräldrarna blev mer delaktiga i deras liv på nätet.
Det skrivs ofta om mobbning och kränkningar. Det är ett problem, men det skrivs mycket sällan om att nätet kan vara en möjlig väg ur isolering.
– Barn som känner sig utanför kan hitta gemenskap och likasinnade kompisar på nätet som de kanske inte hittar i klassen. Det är också en plats där de kan hitta och utveckla sin identitet, vilket också är väldigt viktigt.

Det är också de positiva sociala sidorna han tycker att vi vuxna missar när vi bara ser faror.
– Tänk bara på alla barn som kommer hit från andra länder som på ett helt annat sätt än tidigare kan hålla kontakt med sina vänner och släktingar i länderna de kommer ifrån.
Nätet blir en brygga till den kulturen. Stig-Roland Rask ser också att syskon i Sverige på ett helt annat sätt än tidigare håller kontakten.
– Förut tappade yngre syskon lätt kontakten med äldre som flyttade hemifrån. Nu kan de enkelt ha en daglig kontakt på Facebook eller MSN.


Checklista för mötesplatser

Medierådet har sammanställt en checklista för föräldrar som funderar på vilka mötesplatser på nätet som är lämpliga för deras barn. Här är några av frågorna du kan ställa dig som förälder.

1. Vem eller vilka står bakom mötesplatsen?
Detta bör finnas väl synligt redan på förstasidan. Testa gärna om det är möjligt att komma fram via telefon eller om du får svar på en fråga via e-post.
2. Finns det information till föräldrar på startsidan?
Kan du som vuxen ta del av information om mötesplatsens målgrupp, tjänster med mera utan att först bli medlem?
3. Vilka regler gäller?
Läs villkoren noggrant.
4. Vart vänder man sig om något obehagligt händer?
Hur kan barnet anmäla händelser eller regelbrott på mötesplatsen? Går det att blockera användare som man inte vill ha kontakt med? Finns det någon anmälningsfunktion eller tydlig uppgift om vart man vänder sig?
5. Bli medlem själv.
Skapa dig en egen uppfattning genom att själv testa hur det är att använda mötesplatsen.

Internetråd till föräldrar

Surfdebut vid fyra år
* 95 procent av barn mellan 9 och 12 år och 98 procent av unga mellan 12 och 16 använder internet på fritiden.
* De vanligaste aktiviteterna bland 9–12-åringar är att spela spel (80 procent), titta på filmklipp (70 procent) och chatta (46 procent). MSN och Facebook är de mest populära sociala sajterna.
* Unga mellan 12 och 16 år tittar mest på filmklipp (75 procent), chattar (70 procent) och umgås på sociala sajter (68 procent).
* 2005 var den genomsnittliga debutåldern för internet nio år. I dag ligger debutåldern för internet runt fyra år.
Källa: Medierådetexten

Det gör de yngsta
Pojkar, 2–5 år:
Spela spel (55 procent)
Rita & måla (27 procent)
Lyssna på musik (20 procent)

Flickor, 2–5 år:
Spela spel (55 procent)
Rita & måla (33 procent)
Lyssna på musik (26 procent)
Källa: mediebarn.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om