Världen är inte vad den var. Globalisering, migration, digitalisering och sociala medier har gjort att det som en gång var fjärran och annorlunda i dag tillhör vardagen. Särskilt för den unga generationen.
Hur påverkar det deras relation till religion?
Med läroboken "Under samma himmel" redo hänger William Asplund och Johan Olsson i entrén på Lundellska gymnasiet i Uppsala. De går i trean på naturvetarprogrammet och just religion råkar stå näst på schemat. Ett angeläget ämne, tycker de.
– Att förstå andra och få perspektiv är viktigt, för ofta är bilden av religion rätt stereotyp och bygger på extrema grupper. Men det är inte ett så kul ämne att plugga till, säger William Asplund
– Men det är roligt att diskutera de stora frågorna. Vår klass är också bra på att diskutera, säger Johan Olsson.
En av religionslärarna här på Lundellska är Anna Wrammert. Nyligen la hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet där hon intervjuat gymnasieelever, med målet att förstå deras förhållande till religion.
Eleverna i studien är intresserade av religion, men förstod kanske inte alltid det själva. Det beror nämligen på vad man menar med begreppet.
– Frågar du eleverna skulle de nog inte ange religion som ett intresse, men i intervjuerna framkommer att de pratar om religion med varandra ganska ofta, både om existentiella frågor och om religion och politik.
Religionsämnet är inte bara fakta om högtider, texter och ritualer, utan handlar om vilken plats religionen har i samhället, hur människor förhåller sig till religion, hur den framställs och diskuteras.
– Genom att problematisera vad kunskap om religion innebär tror jag att vi kan förstå ungdomarna på ett annat sätt. Jag ser en bred religionsförståelse hos eleverna i studien, säger Anna Wrammert.
Det var just de starka trenderna med globalisering, migration och digitalisering som väckte viljan att gå på djupet.
– Jag märkte en dubbelhet i klassrummet hos lärare och elever. Å ena sidan återspeglas den svenska normen med en kritisk, närmast sekularistisk och antireligiös hållning, där man talar om religion som något omodernt, irrationellt, kontrollerande, konstigt. Å andra sidan fanns grupper där elever stod upp för sin och andras religion och var intresserade av varandra.
Samtidigt har tidigare forskning visat att religion upplevs som känsligt att tala om.
– Allt det här gjorde mig nyfiken.
En viktig dimension i studien är mediebilden av religion, en bild som ofta sägs vara förenklad och byggd på sensation, och som ungdomar möter via nyheter, filmer och serier.
Kanske har sociala medier gett unga nya verktyg för att syna sådana bilder. Eller så har skolan lyckats med sitt uppdrag. Eller både och. Hur som helst var eleverna i studien mer medvetna än Anna Wrammert föreställt sig.
– Det är ett starkt resultat att eleverna hade stor "medievetenhet", som jag kallar det. Att de var så skarpa när det gäller käll- och mediekritik och i sin förståelse av hur vi talar om religion i Sverige i dag förvånade mig, säger hon.
Som exempel ger hon en elev som i studien ifrågasatte mediebilden med att de som skriver artiklar främst är vita män som inte är troende och därför saknar verklig förståelse för religion.
– Eleverna i min studie vill prata, bli utmanade och få utmana varandra i frågor om religion. En elev säger att skolan måste ta bort skyddskuddarna, säger Anna Wrammert.
Längre in i uppehållsrummet pluggar Ellen Bertilsson Salomon med en kompis. Hon går i trean på samhällsprogrammet. Religion är viktigt och kul och något hon gärna pratar om.
– Men det är inte så ofta det pratas mellan oss unga. Många är sekulära och tror inte på något, det är det som är normen, i alla fall här på min skola, säger hon.
Men på religionslektionerna pratas det en hel del.
– Då kan det vara ganska brett om livsåskådning och då visar det sig att rätt så många faktiskt har någon slags tro, säger Ellen Bertilsson Salomon.
När det sekulära är normen blir religionen det udda och annorunda. Då är det inte lätt att gå ut med sin tro. Det är ett av skälen till att religion upplevs som problematiskt att prata om.
Oavsett vilken tro man har upplevs det som känsligt, tror Anna Wrammert.
– Men vilka värden som förknippas med religionerna skiljer sig, där det finns föreställningar om kristna som exempelvis tråkiga och pryda medan islam, i alla fall i medier, kopplas till våld och spänningar i samhället. Inget av det vill man som ung vara en del av.
– Mycket av mediers framställning av religion rör ju sådant som IS, Knutby och olika sekter, alltså det som är konstigt och annorlunda.
Men det visar ju att religion kan vara konstigt och annorlunda?
– Ja, absolut, och det måste vi också prata om.
Ett sekulariserat samhälle kan lätt tappa kunskap om hur religion kan ta sig uttryck hos individer och grupper och förlora språket för att beskriva det, menar Anna Wrammert. Men att lära ut det ingår i kursplanen för ämnet. Lärarna kämpar säkert för att ge en sådan bred bild av religion, tror hon.
– Men ämnet har få timmar och eleverna i min studie refererade till undervisningen de haft tidigare som för fyrkantig med mycket fakta och mest byggd på lärobokens bild.
Vad tar du med dig tillbaka till klassrummet?
– Att eleverna många gånger kan mer än vad jag tror, och att jag därför ska pejla läget och utgå mer från elevernas egna ryggsäckar i de är frågorna.