Ungdomsvården kostar för mycket

Kostnaderna för barn- och ungdomsvården i Uppsala fortsätter att rusa i höjden. Prognosen för 2008 är 280 miljoner kronor, en ökning med nio procent. Nu drar kommunen i bromsen. Tydliga ramar ska sätta gränser för insatserna.

Brogården utvecklar en ny form av familjeutredning i hemmiljö. Det kan spara resurser och minska trycket på kommunens utredningshem, säger Inger Selling och Gunilla Andersson Svahn.

Brogården utvecklar en ny form av familjeutredning i hemmiljö. Det kan spara resurser och minska trycket på kommunens utredningshem, säger Inger Selling och Gunilla Andersson Svahn.

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2008-10-11 07:00
Kostnadsutvecklingen har varit hög under hela 2000-talet och Uppsala ligger i dag långt över de flesta jämförbara kommuner i landet. År 2003 kostade barn- och ungdomsvården 1 720 kronor per invånare. I dag är den uppe i 2 201 kronor, en ökning med 28 procent. Genomsnittet för riket är 1 219 kronor per invånare. Nu startar kommunen ett projekt för att hitta en arbetsmodell som stoppar kostnadsökningarna.
- Vi kan inte längre gå vidare som om inget hänt när kostnaderna exploderar, säger Anders Aronson (fp), ordförande i socialnämnden för barn och unga i Uppsala.
Under ett år ska fyra erfarna socialsekreterare ta reda på varför kostnadsökningarna är så stora just i Uppsala och föreslå åtgärder. Rekryteringen pågår för fullt. I december 2009 ska projektet redovisas.

Vad det landar i kan ingen säga i dag. Men ett är klart, ska kostnaderna minska så innebär det också att insatserna måste minska.
Uppdragschefen Ewa Ben Ouali konstaterar att Uppsala kommun inte har bättre behandlingsresultat än kommuner som satsar mind­re pengar på barn- och ungdomsvården. Inget tyder heller på att ungdomar från Uppsala har svårare problem än andra.
- Vi har en bra socialtjänst i dag men kanske är ambitionsnivån för hög. Man kan ifrågasätta om vi verkligen ska ha de insatser vi har för unga mellan 18-20 år. Kanske ska man kräva av en 20-åring att ta ett större eget ansvar, säger hon.
En tung del av kostnaderna rör familjeutredningar.
- Här skiljer vi ut oss från and­ra kommuner. Vi gör oftare utredningar av unga på akut- och utredningshem tillsammans med deras familjer. Kan vi göra det på ett annat sätt, exempelvis hemma, så kan vi minska kostnaderna, säger Ewa Ben Ouali.

Kunskapen om vad olika behandlingshem erbjuder för vård är en annan viktig faktor.
- I dag har vi en hel del omplaceringar. Det kan vara ett tecken på att en ungdom inte kommit till rätt institution. Då får man börja om med behandlingen igen och det ger längre vårdtider. Kan vi matcha behov och behandling bättre så kan vi korta vårdtiderna. Vi måste ha bättre koll på att pris och kvalitet hänger ihop.
För att korta vårdtiderna tror Ewa Ben Ouali också att öppenvårdsinsatserna för dem som återvänder efter en institutionsvistelse måste ses över. Saknas en bra familjekontakt, jobb, utbildning eller annat stöd är risken stor för återfall. Uppsala har en omfattande öppenvård, men kanske inte ­anpassad för att korta tiderna på institution.
- Det är saker som projektet ska ta reda på. Målet är att sätta ribban för ambitionsnivån och formulera tydliga riktlinjer som socialsekreterarna kan arbeta efter, säger hon.
Anders Aronson påpekar att syftet inte är att dra ner ansvaret för socialtjänsten.
- Det här ska fungera som stöd för dem som gör utredningarna, säger han.

Hur mycket får barn- och ungdomsvården kosta?
- Det kan jag inte säga. Vi måste ha en bättre balans med de ekonomiska ramar vi fått.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om