Unik säkerhet för de sköraste liven

I fjol skrevs över 100 avvikelserapporter på neonatalavdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Alla fel och misstag registreras och åtgärdas för att inte upprepas. Avdelningen är unik och anses stå för den bästa patientsäkerheten på hela sjukhuset.

Vid en anmälan kommer Socialstyrelsen och intervjuar personalen. Det är ingen positiv process, säger läkaren Katarina Strand-Brodd.

Vid en anmälan kommer Socialstyrelsen och intervjuar personalen. Det är ingen positiv process, säger läkaren Katarina Strand-Brodd.

Foto: Linda Forsell

Uppsala2008-01-04 00:01
Förutom lampor som blinkar och apparater som registrerar de små liven är det väldig tyst och stilla på neonatalavdelningen. Personalen har konstant uppsikt över de små barnen som kom till världen alldeles för tidigt.
Här satsar personalen hårt på säkerhet och trygghet. På eget initiativ har flera av de anställda varit på kurs för att lära sig så mycket som möjligt om patientsäkerhet. Det är ovanligt, på de flesta andra avdelningar är det oftast bara en person, vanligtvis chefen, som skickas på kurs.

Många avvikelserapporter kan i förstone peka på en dålig och otrygg miljö för både patienter och personal. Men på neonatalavdelningen resonerar man annorlunda - många avvikelserapporter innebär att personalen värnar säkerheten.
- Varje länk är så otrolig viktig på neonatalavdelningen. Vi arbetar ständigt med att förbättra säkerheten för att föräldrar och personal ska känna sig trygga oavsett vem som är i tjänst. Vi måste helt enkelt kunna känna oss säkra på våra rutiner, säger barnläkaren Katarina Strand-Brodd.
Hon är patientsäkerhetskoordinatör och ingår i en grupp på sju personer, en tvärprofessionell grupp, och ansvarar för patientsäkerhetsarbetet vid avdelningen.

Sjukhuset har ett internt system där avvikelser ska registreras. Syftet är att fel och misstag ska analyseras, åtgärdas och inte upprepas. Kunskap ska spridas.
Exempel på händelser som resulterat i avvikelseregistrering är apparatfel, provtagningsfel, läkemedelsordinationer och inte minst missar i kommunikation som bland annat kan leda till fördröjningar och förväxlingar.
Det finns flera orsaker till varför det registreras så få avvikelser inom vården.
- Rädslan att bli anmäld är ett skäl, man ser om sitt eget. Vid en Lex Maria-anmälan kommer Socialstyrelsen och intervjuar personalen, det är ingen positiv process. Genom att vi registrerar allt är vi väldigt öppna, vi åtgärdar fel i system och hantering istället för att peka ut syndabockar, resonerar Katarina Strand-Brodd.

Naturligtvis anmäler även neonatalavdelningen allvarliga händelser enligt Lex Maria. Det gäller händelser när en patient har skadats eller riskerats att skadas i vården.
Matförväxling, matsprutan i fel skåp, barnet som inte fick mat på utsatt tid (barnet skadades inte av misstaget) och förväxling av namn är några exempel på fel som registrerats.
Anette Johansson är barnsköterska. Hon har arbetat här sedan 1984 och berättar om ett helt annat "tänk" än tidigare. Hon har skrivit flera avvikelserapporter sedan systemet infördes för något år sedan och är lättad över att misstag och fel kommer upp på bordet, åtgärdas för att förhoppningsvis inte upprepas.
- Jag har förväxlat mat till barn. Barnet blev inte skadat, men det är inte kul för föräldrarna. Ingen vill göra fel, men ibland blir det tokigt i alla fall. Man mår dåligt och får ont i hjärtat, berättar Anette Johansson.

Personalen försöker på olika vis få föräldrarna delaktiga i vården, bland annat genom att be dem skriva omdömen, ge kritik och förslag till förbättringar mot bakgrund av deras erfarenheter under vistelsen på avdelningen.
Att få patienterna, genom sina föräldrar mer delaktiga i säkerhetsarbetet kommer att vara en huvuduppgift under årets verksamhetsplanering för patientsäkerhetsgruppen på avdelningen.
Patientsäkerhetsgruppen ägnar sig också åt riskanalyser, studerar olika led i vården där det finns en risk att något kan gå fel. Det kan exempelvis röra sig om risken att blanda fel volymer, fel medicin, risken att ta fel preparat när etiketter och utformning av flaskor är nära nog identiska.
- Vi tittar på varje led som kan gå fel. Vi ska givetvis hela tiden bli bättre på det vi gör. Att få vetskap om vad som brister är en förutsättning för förbättringsarbete, säger Katarina Strand-Brodd.

Flyget ses som en förebild när det gäller säkerhetsarbete.
- När man står på flygplatsen tänker man inte på dålig säkerhet. Det ska man inte behöva göra inom vården heller, säger Katarina Strand-Brodd.
Del 3 av 4
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om