Sedan en vecka tillbaka hålls en föredragsserie i Gottsunda kulturhus i arrangemang av bland annat Uppsala universitet. Föredragen har handlat om till exempel mediebilden av förorten samt flerspråkighetens för- och nackdelar.
– Vi har varit på alla föredrag. Det är bra att universitetet kommer ut så här i stadsdelarna, vi vill ha mer av det, sa TollefStub som besökte tisdagskvällens föredrag tillsammans med Monica Stub.
– Ämnena känns aktuella och får en att reflektera, påpekade hon.
Tisdagens föredrag hade rubriken "Efter kravallerna: Vad kan man lära sig av Husby?". Det handlade om de upplopp med omfattande bilbränder och stenkastningar som inträffade i Husby under maj 2013.
För ett par av åhörarna, Tine och Lars Hamberg, var ämnet extra aktuellt eftersom de bott 13 år i Husby.
– Men det var på 1970- och -80-talet och då var det lugnt i Husby, sedan dess har det blivit alltmer segregerat, berättade Tine Hamberg.
I dag lever paret Hamberg i Gottsunda, en stadsdel de inte upplever som särskilt segregerad, utan som betydligt bättre än sitt rykte.
– Bor man här har man svårt att identifiera sig med den bild av Gottsunda som ges i media, sa Lars Hamberg.
Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia, kom under sitt föredrag om Husby in på just hur boende i en utsatt förort kan uppleva sitt bostadsområde. Efter kravallerna har hon tillsammans med andra forskare intervjuat ett 30-tal Husbybor i åldrarna 16-80 år. Ett centralt tema i deras berättelser var upplevelsen av att inte kunna påverka politiska beslut.
Flera av de intervjuade hade gjort namnunderskrifter, ordnat demonstrationer och möten med politiker för att få till stånd förbättringar i Husby i olika frågor, men utan resultat.
– En del tyckte att politikerna lyssnade först sedan folk börjat kasta sten i Husby. Därför såg de inte kravallerna som något som plötsligt inträffade utan som följden av en lång process, sa Paulina de los Reyes.
En annan återkommande uppfattning bland de boende i Husby var känslan av att tillhöra samma familj, en gemenskap som enligt Paulina de los Reyes uppkommit av att de blivit lämnade ensamma. Detta tog sig i uttryck i motstånd.
En av åhörarna var Ingrid Karlsson, bosatt i Valsätra.
– Det blir lite annorlunda föreläsningar när universitetet kommer och det är roligt. Jag brukar gå på föredrag i biblioteket här i Gottsunda men då handlar det mest om författare.
Mats Deland, historiker vid Uppsala universitet, fanns på plats från arrangörernas sida.
– Avsikten med att lägga föredragsserien i Gottsunda är att för en gångs skull nå ut utanför universitetet. Universitetet har begränsade kontakter ute i samhället, håller vi föredrag inom universitetet når vi mest dem som gått eller har jobbat där, sa Mats Deland.