Enligt Carolina Cernvall, biträdande avdelningschef vid ätstörningsenheten för vuxna, avgör patientens sjukdomstillstånd hur lång väntetiden blir.
– Våra resurser är begränsade och det är medicinska prioriteringar som avgör vilka patienter som behöver gå före andra, skriver hon i ett mejlsvar.
För en patient med kraftig undervikt och risk för allvarliga följder krävs ofta heldygnsvård. Det kan enheten erbjuda "relativt omgående".
– Men de patienter som haft lägst prioriteringsgrad har tyvärr kunnat få vänta länge de senaste åren. Vi har dock gjort flera åtgärder för att minska väntetiden och i nuläget uppgår den som längst till cirka sex månader. Det är självklart fortfarande alldeles för lång tid och något vi önskar vore annorlunda, skriver Carolina Cernvall.
I dagsläget bedömer hon att det är ofrånkomligt med väntetid. Behandlingen av ätstörningsproblem måste följa ett fastlagt upplägg för att ge bra effekt. Det gör det svårt att förkorta behandlingstiderna.
– Det vi har gjort för att minska trycket är bland annat att tydliggöra vilka patienter som ska behandlas i specialistpsykiatrin. Då ätstörningar innebär ett stort spektra av problem och svårighetsgrad, behöver rätt behandlingsinsatser erbjudas i primärvården för dem som har en lindrigare problematik.
Ätstörningsenheten som tar emot barn och unga under 18 år har inga köer.
– Vi klarar vårdgarantin och vi har god tillgänglighet för dem som söker hit, säger Eva Böök som är avdelningschef.