Även på kommunala bolaget Uppsala vatten har man konstaterat att mängden avfall ökat kraftigt. En förklaring är, enligt avfallschefen Michael Persson, att allmänheten i större utsträckning lärt sig att använda återvinningscentralerna.
- Saker börjar hamna där de ska vara. Det handlar också om att konsumtionen ökar. När det köps mer prylar så blir det också mer prylar som slängs.
I takt med den ökade mängden har också kostnaderna ökat. Återvinningscentralerna som för tio år sedan kostade tio miljoner kronor, hade förra året en driftskostnad på 22,5 miljoner.
- Det har ju gått upp en hel del och det handlar om ökade mängder och en allmän kostnadsutveckling för att ta hand om avfallet, säger Michael Persson.
Även kostnaden för att hantera farligt avfall har ökat, från tre till åtta miljoner på en tioårsperiod. Verksamheten vid återvinningscentralerna är helt taxefinansierad och har täckts genom ökade hämtningsavgifter och grundavgifter för hushållen. Uppsala kommun har åtta centraler i dag, men den som stått för en stor del av ökningen är Librobäck. Där har inflödet av sopor fördubblats sedan man byggde om återvinningscentralen 2002.
Uppsala vatten ska nu analysera ökningen för att se om den kommer att fortsätta framöver.
- På vissa centraler börjar vi närma oss gränsen. Det handlar mest om perspektivet hur långa köer det kan vara in till en återvinningscentral. Det är köer framför allt på helgerna och det är naturligtvis inget som kunderna gillar.
Även på riksnivå ser man att mängden avfall ökar. Enligt organisationen Avfall Sverige har bland annat mängden hushållsavfall ökat med 27 procent till 4,7 miljoner ton, från åren 1999 till 2008. Monica Östman, forskningsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, har skrivit en avhandling om åldringsprocessen i avfallsdeponier. Även hon konstaterar att det är konsumtionssamhället som bidragit till ökningen.
- Vi har dessutom lärt oss att lägga på sopstationen än på något annat ställe.
Monica Östman har bland annat tittat närmare på hur man slängde förr, då det fortfarande fanns sopnedkast i hyreshusen.
- Fram till 1950-talet hade vi ganska lite avfall i Sverige. Man sparade och återanvände mer. Avfallsmängderna ökade från 1960-talet och framåt, i takt med att levnadsstandarden ökade och man slutade återanvända saker. Att människor flyttade från landet till städerna innebar att avfallet i städerna ökade.
Även om Monica Östman tror att en och annan elektroniktillverkare föredrar konsumtionssamhället, så tror hon att allmänheten har mer att vinna på en tillbakagång till tiden då man återanvände mer.
- Konsumenterna skulle ha mer pengar kvar. Dessutom betyder ju all produktion ingrepp på miljö- och naturresurser.