Uppsala blir högre

Nybyggda hus i staden är i snitt ett par våningar högre i dag än för bara tio år sedan. Enskilda tio­våningshus är inte längre något unikt. Och högre kan det bli.

Uppsala2008-06-09 01:02
Beslutet om påbyggnad av ett affärshus vid Klostergatan i centrum är ett färskt exempel på högre hushöjder. Resultatet blir ett åttavåningshus med kontor och bostäder som höjer sig över grannfastigheterna. Det innebär ett steg bort från tidigare höjder i stadskärnan längs ån.

Byggnadsnämndens beslut har överklagats av grannar och ska prövas av länsstyrelsen. Upplandsmuseet har tidigare varnat för projektet: "Uppsalas karaktäristiska silhuett urholkas", sammanfattade museet sitt remissvar.
- Påbyggnaden bryter ny mark och hade kanske inte varit möjlig att genomföra för tio år sedan. Det kommer sannolikt att leda till fler önskemål om att få bygga på höjden i centrum, säger t f stadsbyggnadsdirektör Ingvar Blomster.

Han välkomnar knappast de högre husen i stadskärnan. Där finns fyra magnifika byggnader som, menar han, ger staden en stor del av sin karaktär och bör fortsätta att dominera stadsbilden - Domkyrkan, Slottet, Konserthuset och universitetsbiblioteket. Kulturarvet, stadsvy men också sociala aspekter talar för måttfullhet i byggandet anser Ingvar Blomster. I stora och höga bostadsområden kan närhet, umgänge och social stabilitet bli lidande, det visar exemplen från miljonprogrammet.

I decennier har hushöjderna i centrala stadsdelar legat runt fyra, fem våningar, även om det redan tidigare byggts högre - och skapat upprörd debatt. Skandalhuset vid S:t Olofsgatan väckte förargelse. Samariterhemmet och tidigare p-huset Grimhild är nutida exempel på högre hus. Men de flesta kvarter i staden är lägre. Domkyrkan och Slottet höjer sig över taken och syns på långt håll.
Nu växer Uppsala på höjden lite varstans. Claes Larsson, tidigare bygglovschef i Uppsala kommun och nu tävlingssekreterare hos Sveriges Arkitekter, konstaterar att en liknande utveckling sker i de flesta städer runt Mälaren. Söderut är Jönköping ett undantag.

Där hålls bebyggelsen medvetet ner för att bevara stadsbilden. I Stockholm handlar diskussionen i stället om att bygga verkliga höghus på strategiska punkter, vid infarterna och tullarna.
- Det kan vara en framgångsrik metod. Det krävs medvetenhet och omsorg när man bygger på höjden, säger Claes Larsson.
Men skeptikerna till hög­re hus står inte oemotsagda. Förespråkarna har gott om argument. Efterfrågan på centrala lägenheter i Uppsala är stor. Ju högre hus, des­to fler bostäder - och des­to högre inkomst för bygg- och bostadsbolagen. Utsikt är attraktivt. En halv miljon kronor kan skilja i insats för en våning längst ned och högst upp. I arbetet med kommunens uppfräschade översiktsplan är siktet inställt på ännu fler bostäder än hittills.

Uppsala måste göra sig av med småstadsrollen, anser många. Leif Sanner (fp) är kommunalråd med ansvar för stadsbyggnad:
- I en modern stad måste vi kunna bygga lite högre än tidigare. Men det ska ske varsamt och med respekt för karaktäristiska siktfält. Ju närmare Domkyrkan, Slottet och universitetsbyggnaderna, desto svårare blir det att bygga högt.
Han pekar också på att större hus är mer energieffektiva än små. Fler bostäder i innerstaden anses ge bättre underlag för kollektivtrafiken. Risken för att kommunen nu tvingas ge alla fastighetsägare fritt fram att bygga på sina hus är överdriven, anser han:
- Det finns inga prejudikat på det sättet. Varje ärende måste prövas för sig.

Var går då kommunalrådets gräns för hushöjderna i innerstaden? Åtskilliga våningar högre än den femvåningslinje som dominerar, visar det sig:
- Polishusets tio våningar skrämmer väl ingen. Man kan nog lägga på ytterligare ett par våningar på vissa platser där det är lämpligt, säger Leif Sanner.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om