Uppsala kan växa på höjden

Polishuset med sina tio våningar blev något av en vattendelare när det gäller hur högt man får bygga i Uppsala. I parken vid Ekonomikum byggs just nu studentbostäder i åtta våningar. Vid Källparksgatan planerar kommunen för ett tio våningar högt äldreboende och tio våningar ska det bli även på gamla cementgjuteriets tomt nära Librobäck.
- Uppsala har haft en exceptionellt låg bebyggelse, säger Leif Sanner, kommunalråd med ansvar för bland annat stadsbyggnad och klimatfrågor. Uppsala är en tillväxtort och frågan är om vi kan behålla Uppsalas småstadskaraktär.

- Uppsala har Domkyrkan och Slottet, där har 1200-talet och 1500-talet fått manifestera sig. Borde inte även 2000-talet få manifestera sig genom att vi bättre utnyttjar stadens ytor och bygger mer på höjden?
Samtidigt betonar han att det inte handlar om att slå sönder Uppsalasilhuetten och kraven på fri sikt mot Domkyrkan och Slottet.
Så det blir inte fråga om jättetorn i city?
- I så fall inte annat än som någon enstaka accent.
Det finns ytterligare ett skäl till att Leif Sanner vill öppna för ett Uppsala med högre och mer tätt bygga hus: klimatfrågan. Många människor på en liten yta leder till minskade persontransporter jämfört med om staden sprids ut enligt nordamerikansk modell.
- Dessutom ökar underlaget för kollektivtrafiken om staden byggs tätt, påpekar Leif Sanner.

Många tycker att kommunen naggar för mycket på Uppsalas grönytor och bygger där det i stället kunde vara parker. Vad säger du om det?
- Vi ska behålla de stora gröna korridorerna som Årike Fyris, Stadsskogen, Nåsten och Hågadalen. Sedan finns det ytor i stan jag tycker är okej att bygga på. Ett lyckat exempel är Uppsalahems fastighet på Kyrkogårdsgatan nära Tegnerparken.
- I en del fall finns det gröna områden som inte fyller så stor funktion som kan användas till bostäder, exempelvis längs Råbyleden nära Torkelsgatan där det blivit ett äldreboende.
Nyligen rankade Svenska Naturskyddsföreningen Sveriges bästa klimatkommuner. 50 kommuner ansågs ambitiösare än Uppsala. Räcker det?
- Vi måste bli bättre, målet är att Uppsala ska vara en av de främsta kommunerna i landet när det gäller klimatarbete.
Du är för ett nytt köpcentrum vid Fullerö. Hur går det ihop med klimatmålet?

- Det finns en konflikt i detta. Säger vi nej till Fullerö missar vi chansen till mer arbetstillfällen.
Har alliansen tidigare varit för ljum i klimatfrågan?
- Vi hade inte hunnit diskutera alla frågor när vi tillträdde efter valet.
Uppsalaalliansens mål är att utsläppen av växthusgaser ska ned med 30 procent under perioden 1990-2020. En av de allra viktigaste åtgärderna för kommunledningen är att få fler Uppsalabor att resa kollektivt.
- Uppsala är minst tio år efter många andra kommuner när det gäller kollektivtrafiken, konstaterar Leif Sanner.
Han vill se ett nät med fyra-fem stomlinjer, det vill säga bussar som trafikerar de stora stråken med täta intervaller och tror att de kan vara i drift år 2009.
- Jag vill att stomlinjernas bussar ska gå var sjunde minut, då behöver folk inte tänka på tidtabellen. Sedan måste framkomligheten öka. Ett sätt är att alltid ge bussarna grönt ljus. Det kan lösas genom att fordonen förses med transpondrar som får trafiksignalerna att slå om till grönt.
Ni har höjt busstaxorna i Uppsala och resandet har minskat under 2007.

- Avgifterna har mindre betydelse för antalet resenärer, det viktiga är turtäthet och snabbhet. Genomförs de åtgärder vi planerar tror jag att kollektivtrafikresandet kan öka runt 20 procent.