– Uppsala behöver börja behandla frågan om bredband till folket och göra en projektering på samma sätt som man gör för VA-nätet. Det ska ingå i planarbetet, säger Leif Eriksson, it-strateg på kommunledningskontoret.
I de tätbebyggda delarna av Uppsala kan man räkna med att marknaden i någon form klarar av att leverera bredbandslösningar till alla. Men fortfarande är det också här långt kvar till regeringens mål om minst 100 Mbit per sekund.
– Under perioden 2001–2007 gjorde man stora satsningar i Uppsala. Då byggde man ut en infrastruktur för de behov som fanns då. Man byggde landsvägar, men nu krävs det motorvägar som klarar den nya tidens sätt att kommunicera, säger Patrik Sandgren, på Regeringens bredbandsforum, som arbetar med att implementera regeringens bredbandsstrategi.
Han berättar att Uppsala län inte utnyttjat några av de pengar som finns avsatta för att bygga ut bredbandet i framför allt glesbygden. Tittar man i PTS statistik efter vilka kommuner som lyckats bättre än andra med att få invånarna uppkopplade finns heller inga generella skillnader mellan glesbygd och storstad. Det är, enligt Patrik Sandgren, i stället tre faktorer som ligger bakom för de kommuner som ligger i framkant.
- Man ska ha en tydlig vision av hur man går vidare.
- Man ska ha resurser och en bredbandsansvarig i kommunen. Strategin måste också vara politiskt antagen så att det inte bara blir ett tjänstemannadokument.
- Man ska utveckla ett samarbete och dra nytta av den kompetens som finns på länsstyrelser och i regionförbunden.
Rent strategiskt kan det också vara bra att i samband med andra grävarbeten lägga ner ett tomrör som senare kan utnyttjas för till exempel fiberkabel. Ett rör kostar i storleksordningen 4–5 kronor per meter medan själva grävarbetet kan kosta uppemot 1 000 kronor per meter, vilket gör att det är en försumbar merkostnad. Det här är en fråga som engagerar Erik Mattsson, säljare på Uppsala Stadsnät. Han säger att det borde ingå i all exploatering att man lägger ner tomrör.
– Vi måste vara affärsdrivande och kan inte bygga på spekulation. Men kommunen har inte tagit på sig något som helst ansvar för it-infrastrukturen i Uppsala, säger Erik Mattsson.
Den nya plan- och bygglagen pekar ut it-infrastrukturen som ett kommunalt planeringsansvar. Regeringen har dock varit tydlig med att det är marknaden som ska lösa frågan om att få ut bredbandet till folket. Man kan dock inte tvinga marknaden till något.
– Det har visat sig att det saknas riskvilligt kapital i den här branschen. Om företagen inte är säkra att få ihop affären på kort tid så tar de inte risken, säger Jörgen Sandström på Sveriges Kommuner och Landsting.
Uppsala Stadsnät ägdes en gång av det då kommunala bolaget Uppsala Energi. Efter diverse strukturaffärer är det en gång kommunala it-nätet nu endast ett varumärke inom IP-Only-koncernen. En annan strategi har man valt i Västerås där man behållit energibolaget, och därmed stadsnätet, i kommunal ägo. Också här är det marknadsmässiga överväganden som avgör var fibernätet byggs ut i kommunen. Men man har större möjligheter att samordna ledningsdragningen med arbeten i el- och fjärrvärmenät. Och i andra änden kan invånarna erbjudas ett större utbud av leverantörer till ett billigare pris, när man väl har betalat engångskostnaden.
– Jag tror att Västerås är unikt i hur stor andel privatvillor som är anslutna till bredbandsnätet. När man har sett vad man får för pengarna tycker man att det är värt att ta investeringen på 25 000–30 000 kronor, säger Per Norrthon vd för Mälarenergi Stadsnät AB.