Uppsala kommun är ohotad etta på listan över de kommuner i Sverige som dröjer längst med att ta fram boenden, kontaktpersoner och andra insatser åt funktionsnedsatta.
Om en kommun beslutat att en funktionsnedsatt person har rätt att till exempel flytta in i en gruppbostad men sedan inte tillhandahåller den utlovade hjälpen kan kommunen få en straffavgift.
Det senaste året har landets kommuner dömts att betala sammanlagt 30 miljoner kronor i sådana avgifter. För Uppsala kommun handlar det om 7,4 miljoner vilket innebär att Uppsala svarar för en fjärdedel av det totala beloppet för alla kommuner.
Uppsala har fällts i 52 ärenden och ligger skyhögt över tvåan på listan, Borlänge, som har 13 fällningar.
Uppsalas avgifter på 7,4 miljoner kan sättas i relation till att den ansvariga nämnden för hälsa och omsorg i år väntas gå back med 23 miljoner kronor.
– Att kommunen betalar avgifter istället för att göra något åt problemet är helt idiotiskt, både rent ekonomiskt och för den enskilde. Det säger Eva Christiernin (S), ledamot i nämnden för hälsa och omsorg.
Hon utlovar att de rödgröna partierna ska jobba stenhårt för att ordna fler bostäder åt funktionsnedsatta när de övertar makten i kommunen vid årsskiftet.
– Vi har en lösning på gång med ett 40-tal boendeplatser som kommer att bli tillgängliga i början av nästa år. Men jag kan inte berätta mer om det i nuläget.
Under hösten har förvaltningsrätten i fem domar dömt Uppsala kommun att betala ytterligare 1,2 miljoner kronor i straffavgifter. I ett par av fallen har funktionsnedsatta ungdomar fått vänta i över ett år på gruppbostad.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, ska göra en tillsyn i kommunen i november.
– Vi vill se hur Uppsala arbetar med sin planering i de här ärendena och vad dröjsmålen beror på, säger Ann-Christine Pettersson, inspektör vid Ivo.