Svartbäcken är en av de stadsdelar där leran är som djupast. Längs Gamla Uppsalagatan ligger hastighetsgränsen på 30 kilometer i timmen då området är vibrationskänsligt.
Uppsala stad sjunker. Och det är leran som ställer till det.
Problemet blev inte minst uppenbart när sex hus i Kvarngärdet fick evakueras 2023 på grund av att byggnaderna sjunker.
Leran gör att flera hus, främst äldre, måste grundförstärkas. Det innebär att man för ner pålar i marken för att hålla upp byggnaden.
– Förr använde man sig av träpålar som kunde ruttna och vi hade inte lika träffsäkra geologiska undersökningar som idag, säger Rickard Hultberg, byggnadsinspektör på Uppsala kommuns stadsbyggnadsförvaltning, som hanterar ärenden om grundförstärkningar.
Men leran ställer till det även för nybyggen. Det är i dag vanligt att man pålar redan vid byggstart i Uppsala stad, enligt Rickard Hultberg.
Trots problemet berättar Rickard Hultberg att anmälningar till kommunen gällande grundförstärkningar av äldre hus är få. Han tror att det kan finnas ett mörkertal.
– Vissa kanske inte förstår att man måste göra en anmälan om man ska genomföra en grundförstärkning. De som påbörjat pålning utan godkännande från oss riskerar sanktionsavgift på tiotusentals kronor för en vanlig villa, säger han.
Hemin Koyi, professor i geodynamik och tektonik vid Uppsala universitet, menar att Uppsala tillsammans med Göteborg sticker ut i jämförelse med resten av Sverige. Berggrunden under centrala delen av staden utgörs av en dal som efter istiden, för runt 15 000 år sedan, fylldes med lera.
Hemin Koyi, professor i geodynamik och tektonik på Uppsala Universitet, tror att Uppsala skulle kunna dra nytta av en bredare kartläggning av berggrunden för att bekämpa problemet med sjunkande hus.
– Jämfört med exempelvis jordarten morän är leran ett svagare material, det stödjer inte lika mycket vikt, säger Hemin Koyi.
På grund av lerans små korn kan den samla in mycket vatten vilket gör grunden mindre stabil.
Hemin Koyi menar att grundförstärkningar är en viktig åtgärd för att motverka leran men att det bara är en del av lösningen. Han föreslår en större kartläggning av stadens berggrund för att få en bättre bild av problemet.
– Då får man en klar bild av var och hur tjock leran är i relation till berggrunden, säger han.
Det lutande tornet i Pisa används som ett exempel för att förså hur man kan komma till rätta med leran i Uppsala.
Vad exakt som skulle kunna få Uppsala att sluta sjunka är svårt att veta. Men ett exempel på hur en kartläggning kan användas för att applicera rätt åtgärder är det lutande tornet i Pisa.
– Där visar undersökningar att när det regnar mycket så lutar tornet ännu mer. För att komma till rätta med detta har man både lagt extra vikter på tornets norra sida för att tynga ned och dränerat bort vattnet så att leran inte sväller, säger Hemin Koyi.