Daniel Björklöf funderar pÄ om nya vÀljargrupper kan skrÀmma ivÀg gamla vÀljare. "Om man mÀrker vilka som röstar pÄ partiet kÀnner man kanske att det inte lÀngre Àr ens eget parti."
Partierna Àr nu inne i slutspurten av sina analyser av valet 2022. NÀr UNT jÀmför resultatet av Ärets riksdagsval med valet 2018 framtrÀder nÄgra tydliga trender:
Socialdemokraterna vinner vÀljarstöd i flera vÀlbÀrgade villaomrÄden i Uppsala kommun. Samtidigt tappar Centern tappar pÄ landsbygden och har nu sitt största stöd i mer urbana omrÄden.
Pappalediga Sunnerstabon Daniel Björklöf ser förvÄnad ut nÀr han fÄr höra att Socialdemokraterna gÄtt starkt framÄt i hans kvarter.
â Ja...det hade jag inte gissat, med tanke pĂ„ hur mĂ„nga höginkomsttagare det bor hĂ€r, sĂ€ger han och vaggar vagnen för att ettĂ„riga Novalie ska fortsĂ€tta sova.
Han, som sjÀlv röstar pÄ Miljöpartiet sedan lÀnge, ser flera tÀnkbara anledningar till att S vunnit mark i vÀlbÀrgade omrÄden.
â Kanske för att inte ge SD inflytande. Kanske Ă€r det en Magdalena Andersson-effekt, jag tycker att hon visat pĂ„ starkt ledarskap. Och sĂ„ har ju S rört sig alltmer mot mitten.
HĂ€r i valdistriktet Norra Sunnersta fick Socialdemokraterna 23,1 procent i riksdagsvalet â 7,95 procentenheter mer Ă€n 2018. Moderaterna Ă€r fortfarande största parti, men inte med nĂ„gon större marginal. SĂ„ ser det ocksĂ„ ut i flera andra traditionellt borgerliga fĂ€sten som Luthagen och Norby. I Norby Ă€r nu Socialdemokraterna rentav störst och stödet för Magdalena Anderssons regeringsunderlag Ă€r uppe i runt 60 procent.
Statsvetaren och S-debattören Stig-Björn Ljunggren Àr inte förvÄnad över trenderna i Uppsalas valdistrikt. "S Àr ett parti för de arbetare som finns dÀr som deras kÀrna, men det har varit dÄliga pÄ att förvalta det."
S-debattören, statsvetaren och tidigare Uppsalabon Stig-Björn Ljunggren Àr inte förvÄnad.
â Det stĂ€mmer med min bild av Uppsala. Det hĂ€r Ă€r inte nĂ„gra traditionella sossevĂ€ljare som Ă„tervĂ€nt. De har inte röstat pĂ„ partiet S utan pĂ„ Magdalena Andersson som verkar stabil och pĂ„litlig och som den vuxna i rummet.
Visst kan en delförklaring vara att borgerliga vÀljare valt att rösta pÄ S för att de inte vill ta i SD, resonerar Stig-Björn Ljunggren. Men S hade aldrig ökat sÄ stort i de hÀr omrÄdena om de inte anpassat sig och bytt fot i nÄgra traditionellt borgerliga frÄgor som brottsbekÀmpning och Nato-frÄgan. Dessa frÄgor, menar han, var mycket mer avgörande för vÀljare i stadsdelar som Luthagen, Norby och Sunnersta, Àn brÀnslepriserna som inom andra grupper tenderat att driva vÀljare Ät höger.
â Det hĂ€r Ă€r en grupp vĂ€ljare som inte drabbas pĂ„ samma sĂ€tt av brĂ€nslepriserna, de Ă€r vĂ€l dessutom fjĂ€rrvĂ€rmemĂ€nniskor sĂ„ de har inte fĂ„tt samma kĂ€ftsmĂ€ll av dyrtiderna â och har hygglig marginal nĂ€r de gĂ„r och handlar pĂ„ Luthagens livs, sĂ€ger Stig-Björn Ljunggren.
Anders Westholm, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet, sÀger att en persons socioekonomiska status fÄr allt mindre betydelse för hur man röstar. "De enkla mÄtten pÄ vem man Àr i samhÀllet, som yrke eller inkomst, speglar inte lÀngre den sociala realitet vi lever i."
Trenden Àr inte exklusiv för Uppsala kommun. SVT:s nationella valundersökning pekar pÄ just dessa förÀndringar i Socialdemokraternas stöd hos vÀljarkategorierna tjÀnstemÀn och arbetare. Anders Westholm Àr professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet och pÄpekar att man inte ska stirra sig blind pÄ statistiken frÄn ett enda val. Samtidigt bekrÀftar siffrorna en förÀndring som skett under en lÀngre tid.
â Socialdemokraterna var ursprungligen helt klart ett arbetarparti och man appellerade direkt till arbetarklassen. Men det budskapet började man Ă€ndra redan pĂ„ 1960-talet, kanske Ă€nnu tidigare. I stĂ€llet för arbetare började man prata om löntagare. Det fanns en medveten tanke hos S att slĂ„ sig in bland tjĂ€nstemĂ€nnen, dĂ„ man upptĂ€ckt att arbetarklassen inte lĂ€ngre vĂ€xte, sĂ€ger Anders Westholm.
Statsvetaren och tidigare Uppsalabon Stig-Björn Ljunggren menar att S aldrig hade ökat sÄ stort i vÀlbÀrgade omrÄden om inte partiet anpassat sig och bytt fot i nÄgra traditionellt borgerliga frÄgor, sÄ som brottsbekÀmpning och Nato.
Dessutom har en ny utmanare om kÀrnvÀljarna kommit in frÄn höger under 2000-talet: Sverigedemokraterna.
Nationellt blev S och SD nÀstan lika stora bland arbetare i Ärets riksdagsval (32 respektive 29 procent). Oskar Hultin BÀckersten, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tror att kampen om just den vÀljargruppen kommer att hÄlla i sig över tid.
â PĂ„ ett sĂ€tt kan man se att S tillvĂ€xt mattats av, att de kanske etablerat sig pĂ„ den hĂ€r nivĂ„n. Men man ser att S försöker anpassa sig efter SD:s politik och vad deras vĂ€ljare föredrar, alltsĂ„ en stramare flyktingpolitik.
Oskar Hultin BÀckersten menar att S haft lite av en identitetskris sedan 1990-talet, men att kampen om vÀljarna intensifierats i takt med SD:s framvÀxt.
â De senaste valen verkar S vĂ€xa bland tjĂ€nstemĂ€n och kan kompensera för att man tappar arbetare, och pĂ„ ett sĂ€tt kanske det inte spelar nĂ„gon roll varifrĂ„n rösterna kommer. Men det Ă€r ju Ă€ndĂ„ sĂ„ att S har som sin ideologiska och identitetsmĂ€ssiga bas att representera arbetarvĂ€ljare. Det Ă€r kanske mer utmanande för deras identitet Ă€n det varit för andra partier.
Oskar Hultin BĂ€ckersten, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet, konstaterar att S haft lite av en identitetskris sedan 1990-talet.
Sossarna ser sig sjÀlva som ett "catch all-parti", alltsÄ att bÄde tjÀnstemÀn och arbetare röstar pÄ dem, enligt Stig-Björn Ljunggren.
â Den diskussionen finns ju, att "ska vi byta ut vĂ€ljarna?". Arbetarklassen Ă€r trots allt en minskande grupp medan tjĂ€nstemĂ€nnen ökar, det har S lyft fram i valanlyser sedan 1960-talet. Lösningen har varit att man ska vinna bĂ€gge för att vara ett 40-procentsparti, man vĂ€grar ta beslutet att byta ut vĂ€ljarna.
Risken Ă€r att det slĂ„r tillbaka pĂ„ partiet och att man inte lockar nĂ„gon av grupperna. Men Stig-Björn Ljunggren tror inte att S kommer att slopa profilen som Sveriges "arbetareparti" â de Ă€r för bundna vid sin historia och tradition.
Men vad sÀger du sjÀlv dÄ, Àr de fortfarande ett arbetarparti?
â Nej, nja ... ja, alltsĂ„ de Ă€r ett parti för de arbetare som finns dĂ€r som deras kĂ€rna, men det har varit dĂ„liga pĂ„ att förvalta det. Moderaterna blev pĂ„ ett sĂ€tt det nya arbetarpartiet i valet, de tog över en del av vĂ€ljarna frĂ„n S.
HÀr, i kvarteren intill FyrisÄn, har Socialdemokraterna gÄtt starkt framÄt. Det Àr inget nytt att S vÀnder sig till medelklassen, enligt Ardalan Shekarabi, distriktsordförande för Socialdemokraterna i Uppsala och riksdagsledamot.
De borgerliga vÀljare som för första gÄngen röstade S i Ärets val, kommer partiet jobba hÄrt för att behÄlla. SÄ resonerar Ardalan Shekarabi, riksdagledamot och distriktsordförande för Socialdemokraterna i Uppsala. Samtidigt sÀger han att det "absolut inte" betyder att partiet kommer att driva andra frÄgor.
â De har röstat pĂ„ S för att vi stĂ„r upp för ett antal vĂ€rden. Jag tror inte de hĂ€r vĂ€ljarna uppfattar de traditionella vĂ€nster-högerfrĂ„gorna som sina hjĂ€rtefrĂ„gor.
Ăven Shekarabi tror att orsaken Ă€r en kombination av ett stort förtroende för Magdalena Andersson som partiledare och att SD vĂ€cker starka antipatier hos vissa vĂ€ljare som lĂ€mnat de borgerliga partierna nĂ€r samarbetet med SD blivit mer organiserat.
Ăven om Socialdemokraterna gĂ„tt framĂ„t i Uppsala som helhet sĂ„ finns det omrĂ„den dĂ€r partiet har tappat i stöd. I kvarteren runt BandstolsvĂ€gen, i Gottsunda, Löten och Nyby tappar man vĂ€ljare â omrĂ„den som traditionellt haft fler arbetarvĂ€ljare. Det Ă€r ocksĂ„ distrikt dĂ€r uppstickarpartiet Nyans, som nationellt inte fick mer Ă€n en halv procent av rösterna, har lockat betydligt fler vĂ€ljare.
Hur pÄverkar det hÀr S som parti?
â Det Ă€r inget nytt att vi vĂ€nder oss till medelklassen. Det moderna folkhemmet handlade om att inkludera medelklassen in i vĂ€ljarbasen tillsammans med arbetarklassen. Den koalitionen mellan progressiva akademiker och arbetarklassen Ă€r vĂ„r traditionella bas. Under olika Ă„rtionden har vi varit utmanade frĂ„n olika hĂ„ll, sĂ€ger Ardalan Shekarabi.
Thomas Strandgren i Ă
kerlÀnna röstar sjÀlv rött, men kan förstÄ varför SD gÄr starkt hÀr. "PÄ landsbygden lever mÄnga av jordbruk och skog och lönsamheten har gÄtt ner nÄt enormt. DÄ vill folk se en förÀndring."
Ett annat parti som nu ser sin traditionella vÀljarbas förÀndras Àr Centerpartiet. Sedan partiets bildande 1913 har landsbygdspolitiken varit partiets ryggrad. NÀr rösterna rÀknats samman efter Ärets riksdagsval stod det klart att Centerpartiets starkaste fÀsten numera frÀmst ligger i stan, som exempelvis KÄbo, Södra Gottsunda/VÄrdsÀtra och Luthagen. PÄ landsbygden tappar partiet stort i en rad distrikt.
I à kerlÀnna i nordöstra delen av kommunen lÀmnade nÀrmare sex av tio centervÀljare partiet mellan 2018 och 2022: stödet rasade frÄn 15,6 till 6,6 procent. I stÀllet gick Sverigedemokraterna starkt framÄt, frÄn 26,5 till 36,7 procent och Àr nu distriktets klart största parti.
En av dem som röstade i à kerlÀnna bygdegÄrd var Thomas Strandgren, som nu Àr pÄ vÀg in till Handlarn's, bygdens butik. Han Àr inte sÄ överraskad av valresultatet.
â Jag tror att mĂ„nga hĂ€r har tappat hoppet om utvecklingen och att SD fĂ„r de missnöjdas röster. PĂ„ landsbygden lever mĂ„nga av jordbruk och skog och lönsamheten har gĂ„tt ner nĂ„t enormt. DĂ„ vill folk se en förĂ€ndring.
â SjĂ€lv tror jag inte att det Ă€r rĂ€tt vĂ€g att gĂ„, jag röstade rött. Men jag kan förstĂ„ missnöjet.
"Jag Àr egentligen grÄsosse, men för första gÄngen röstade jag pÄ Moderaterna. Sossarna har inte gjort sitt jobb, de borde ha tagit tag i vissa saker", sÀger Mats Edin som bor i Björklinge.
I en lada stÄr Mats Edin med Lisa Nilsson i hörlurarna. Han bor sjÀlv i Björklinge men Àr hÀr i à kerlÀnna och hjÀlper sonen inför novemberkÄsan, förklarar han nÀr han stÀngt av musiken. Han tycker inte att det Àr sÀrskilt mÀrkligt att C tappar pÄ landsbygden.
â Förut var C ett landsortsparti. Nu Ă€r det som att de tar det bĂ€sta med landsbygden, men svĂ„rare frĂ„gor tar de inte tag i lĂ€ngre. Som skolan hĂ€r, sĂ€ger han och nickar Ă„t den lĂ„ga röda byggnaden pĂ„ andra sidan vĂ€gen, dĂ€r Ă kerlĂ€nna skola lĂ„g innan den lades ner 2016.
â SD har tagit mĂ„nga frĂ„gor. Det Ă€r kanske enkla frĂ„gor, men Ă€ndĂ„ frĂ„gor som folk pratar om. Om det varit ett inbrott hĂ€r i byn Ă€r det ofta en utlĂ€ndsk liga. SĂ„nt spĂ€der pĂ„ missnöjet.
I Ă
kerlÀnna tappade Centerpartiet sex av tio vÀljare i Ärets riksdagsval. Mats Edin Àr inte förvÄnad. "Förut var C ett landsortsparti. Nu Àr det som att de tar det bÀsta med landsbygden, men svÄrare frÄgor tar de inte tag i lÀngre. I stÀllet har SD tagit mÄnga frÄgor", menar han.
SjÀlv Àr Mats Edin "egentligen grÄsosse", som han uttrycker det. Men för första gÄngen röstade han i Är pÄ Moderaterna. S har inte gjort sitt jobb, menar han.
â De borde tagit tag i vissa saker. För mig skulle vi kunna ha hur mycket invandring som helst, bara folk fĂ„r en möjlighet att sköta sig. Nu Ă€r det för enkelt att inte sköta sig. Det Ă€r dags för nĂ„gra andra partier att pröva sina idĂ©er.
I Ă
kerlÀnna rasade Centerpartiet frÄn 15,6 till 6,6 procent i Ärets riksdagsval. I stÀllet gick Sverigedemokraterna starkt framÄt, frÄn 26,5 till 36,7 procent och Àr nu distriktets klart största parti.
Catarina Deremar, riksdagsledamot för Centerpartiet i Uppsala lÀn, Àr bekymrad över det stora vÀljartappat i traditionella centerfÀsten.
â Jag kan bara konstatera att vĂ€ljarna har gĂ„tt pĂ„ den populism som funnits i debatten, som frĂ„gan om brĂ€nslepriser. Vi valde en annan strategi dĂ€r vi har pratat om lĂ„ngsiktiga lösningar som Ă€r bra för klimatet och miljön. Men det gick inte hem, sĂ€ger hon.
Stig-Björn Ljunggrens analys Àr att Centern tappade för mycket av sin kÀrna under valrörelsen nÀr de tog stÀllning mot SD men samtidigt valde att samarbeta med S.
â De hade nog rĂ€knat med att fĂ„ fler borgerliga vĂ€ljare, men de borgerliga vĂ€ljare som ville undvika SD drog öronen Ă„t sig efter att C satte sig i knĂ€t pĂ„ S.
Ljunggren tror att Centerpartiet kommer att försöka ta sig tillbaka in bland landsbygdsvĂ€ljarna med den nya partiledningen, vilken det nu blir, och att de gradvis kommer att röra sig över till den borgerliga sidan â "vilket ju Ă€r Socialdemokraternas skrĂ€ckscenario".
"Jag Àr borgerligt sinnad sjÀlv och det hÀr Àr besvÀrande för mig personligen", sÀger Catarina Deremar (C), om att partiet stÀllde sig pÄ Magdalena Anderssons sida inför riksdagsvalet.
Catarina Deremar sÀger att landsbygdsfrÄgorna och lantbrukets förutsÀttningar alltid varit prioriterade frÄgor för partiet. Men hon pÄpekar att det inte Àr sÀkert att man identifierar sig med ett politiskt budskap bara för att man bor pÄ en viss plats.
â Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som vi fĂ„r fundera pĂ„. Samtidigt mĂ„ste vi fĂ„ vĂ€ljare Ă€ven inne i stan.
Hur mycket har stÀllningstagandet i regeringsfrÄgan pÄverkat tror du?
âJag tror att vi bĂ„de kan ha fĂ„tt och tappat vĂ€ljare pĂ„ att vi stĂ€llde oss bakom Magdalena Andersson. Jag Ă€r borgerligt sinnad sjĂ€lv och det hĂ€r Ă€r besvĂ€rande för mig personligen. Samtidigt vill jag inte samarbeta med SD.
NÀr du tÀnker pÄ en av dina vÀljare, vem ser du framför dig dÄ?
â En smĂ„företagare, eller i alla fall en person som tycker att smĂ„företag Ă€r viktiga, och samtidigt bryr sig om landsbygden, klimatet och miljön.
Sunnersta Àr ett av flera vÀlbÀrgade omrÄden i Uppsala dÀr Socialdemokraterna gick starkt framÄt i Ärets riksdagsval.
Professor Anders Westholm konstaterar att en persons socioekonomiska status fÄr allt mindre betydelse för hur man röstar.
â Var man bor har i dag mycket mindre betydelse för vilka man i praktiken umgĂ„s med. Vi reser mycket, kommunicerar virtuellt, har mycket större valmöjligheter kring vad vi lĂ€ser och tittar pĂ„. De enkla mĂ„tten pĂ„ vem man Ă€r i samhĂ€llet, som yrke eller inkomst, speglar inte lĂ€ngre den sociala realitet vi lever i.
Om mÀnniskor tidigare röstade efter ekonomisk status, eller klass, röstar man i dag efter Äsikt. StÄr inte partiet lÀngre för det man röstat pÄ sÄ byter man parti.
â SĂ„ var det inte tidigare. Valforskning om hur vĂ€ljarkĂ„ren Ă€ndrats sedan mitten av 50-talet visar att folk i sakfrĂ„gorna kanske faktiskt stod nĂ€rmare högern men Ă€ndĂ„ röstade pĂ„ S dĂ€rför att man var arbetare â och vice versa.
"Jag tror att S fick fler röster för att folk inte ville ge SD makt. Men det kan nog vara lÀtt förlorade vÀljare", tror Astrid Arwidsson i Sunnersta.
Tillbaka i Sunnersta Àr Astrid Arwidsson pÄ vÀg till Coop med en tygkasse dinglande i ena handen. Hon blir glad nÀr hon hör att fler hÀr i omrÄdet röstar pÄ S eftersom hon sjÀlv röstar Ät vÀnster. Hon tror att förÀndringen i Ärets val kan handla om ett stÀllningstagande mot SD.
â Det kan nog vara lĂ€tt förlorade vĂ€ljare. Om SD-frĂ„gan inte Ă€r en frĂ„ga i nĂ€sta val sĂ„ Ă€r borgerligheten trygg i vĂ€lbĂ€rgade omrĂ„den, spĂ„r hon.