Uppsalabolag finansierar ny stad
I slutet av januari invigs den nya staden Kaputei, söder om Nairobi i Kenya, som förväntas ha drygt 10 000 invånare vid årets slut. Mikrofinanshuset i Uppsala står bakom finansieringen av det gigantiska bygget.
Foto:
Det är en märklig omständighet, att lån till människor som helt saknar tillgångar inte bara kunnat skapa ett högre välstånd bland de fattigaste - utan också resulterat i vinst för investerarna. Det är ju just lån till människor med små tillgångar som orsakade bolånekrisen i USA och finanskollapsen i september 2008. Men storbankernas fall har inte ens påverkat världens mikrokreditinstitut.
- Jag har aldrig sett en mikrofinansbank gå överstyr på det sätt vi har sett storbankerna göra nu, säger Lars-Olof Hellgren, vd för Mikrofinanshuset.
Mikrofinanshuset i Uppsala räknar med att de kreditinstitut de har investerat i ska kunna uppnå en 30-procentig avkastning på kapital, långt över vad de traditionella svenska bankerna kan klara av.
- Det finns många fördomar om vår verksamhet. Så fort man berättar att man arbetar med mikrokrediter i Afrika får folk för sig att det handlar om bistånd, att vi ger bort pengar till människor som inte klarar att försörja sig själva. Så är det inte alls. De banker vi stödjer i Afrika lånar ut små summor pengar för att hjälpa människor att starta näringsverksamhet.
- Våra banker tar ut marknadsmässiga räntor, och vi gör en bra vinst, säger Lars-Olof Hellgren.
- Vi behöver uthållig verksamhet för att skapa hållbara samhällen, och en verksamhet som inte går med vinst är inte uthållig. Det här är inget bistånd, det är finansiellt sund verksamhet. Välgörenhetsorganisationer kommer inte att rädda världen. Det finns väl ingen som tror att det är hållbart på sikt att försörja tre miljarder människor med bistånd.
- Vi gör egentligen samma sak som sparbankerna gjorde i Sverige på 1800-talet: vi ger människor chansen att låna pengar för att själva kunna skapa sig en försörjning.
Mikrofinanshuset i Uppsala bildades förra året som en samlingsorganisation för par organisationer som sysslar med mikrokrediter, varav den största är Stiftelsen Kyrkornas U-fond.
Lånen som ges till de allra fattigaste i ett 20-tal afrikanska länder är mycket små med svenska mått mätt. Det första lånet brukar vara på 200 kronor, och ska betalas tillbaka med ränta inom sex månader. Principen är att låntagaren börjar spara eget kapital i banken och sedan får låna dubbelt så mycket som sparats.
Krediter om 200 kronor kanske inte låter så spektakulärt, men för de allra fattigaste som bara har ett par kronor om dagen att leva för är det belopp som kan påverka deras liv för all framtid och som hjälper dem att bli självförsörjande.
Mer spektakulärt är då projektet Kaputei, som dragits i gång av svenskan Ingrid Munro genom mikrokreditorganisationen Jamii Bora. I slutet av januari invigs Kaputei, en helt ny stad ett par mil söder om Nairobi i Kenya. De första 250 bostäderna är klara och till slutet av nästa år ska 2 000 familjer vara bosatta i Kaputei, drygt 10 000 personer.
Jättebygget kommer att kosta cirka 200 mkr. Mikrofinanshuset har investerat 55 miljoner kronor i Jamii Bora och är en av de större delägarna.
- Dessa människor bor nu i plåtskjul i Nairobis slum och kommer att få moderna hus med rinnande vatten och avlopp. Det är ett helt fantastiskt projekt. Och det är inte ett biståndsprojekt, våra investerare kommer att tjäna pengar på Kaputei, säger Lars-Olof Hellgren.
De som är medlemmar i Jamii Bora kan få lån för att köpa hus i Kaputei. Räntan är på 8,5-10 procent och amorteringen är på 15 år, först när de betalat hela skulden äger de huset. Totalkostnaden per hus blir cirka 35 000 kronor.
UNT: Tycker du inte att det skär lite att ni tjänar pengar på världens fattigaste människor?
- Vi tjänar inte pengar på de fattiga, vi tjänar pengar med de fattiga. Det betyder ju att de fattiga tjänar pengar, och vad kan vara bättre än det?
Så jobbar vi med nyheter