Kristina Mastroianni behöver inte fundera över frågan.
– Promenaderna! svarar hon direkt.
– Det är så jag umgås nu. Jag promenerar bland annat med mina föräldrar flera gånger i veckan. Man kommer ut, rör på sig, får kanske till och med lite sol. I stället för att fika en massa onyttigheter så fort man ska träffa nån.
Just i dag går Kristina Mastroianni längs Fyrisån tillsammans med hunden Chilli och vännen Marjo Nevala Löfkvist, som även hon spår en ljus framtid för promenader – liksom att umgås utomhus på andra sätt.
– Vi investerade i en pizzasten och gjorde löjromspizza utomhus på grillen på nyår. Jättegott och trevligt, säger Marjo Nevala Löfkvist.
Alldeles nyss gick de och pratade om de förändringar som pandemin banar väg för på arbetsmarknaden. Som att möjligheterna till distansarbete lär förändra synen på var man kan jobba och bo.
– Många fler Uppsalabor, även småbarnsföräldrar, kommer att se hela Stockholmsområdet som en möjlig arbetsmarknad, säger Marjo.
– Och den som vill flytta ut på landet eller till Norrland kan kanske göra det, säger Kristina.
En småbarnsförälder som redan jobbar i Stockholm är Fredrik Algård. Han tjänar minst två timmar om dagen nu på att slippa pendla.
– Jag kommer absolut att fortsätta jobba hemifrån mer även efter pandemin, säger han.
Tar du med dig fler pandemivanor?
– Ja, vi fortsätter nog att göra mer utomhusaktivteter med barnen. Vi har upptäckt flera nya naturområden runt Uppsala. Sånt är roligt för alla, till skillnad mot lekparker och lekland som mest är roligt för delar av familjen.
Just i dag har Fredrik tagit med barnen till den stora snöhögen söder om Studenternas, där kommunen dumpar snö. Där leker även åttaåriga Stina Bolin, som tycker att pandemin fört med sig en bra sak:
– Vi är flera familjer här som känner varandra. Vi träffas mycket mer utomhus nu och då kan man träffas många, det är jätteroligt, säger hon.
Magnus Malmberg och sjuåriga dottern Annie Malmberg är på promenad. De kommer definitivt att ta med sig en ny vana: att ha videosamtal med farmor Kerstin och farfar Mikael.
– Det är mycket bättre, för då kan man se varandra. Och man kan visa saker, till exempel fick de se min nyårsklänning, säger Annie.
Magnus nickar.
– Ja, man undrar ju verkligen varför man inte haft det som vana tidigare.