Uppsalabor sörjer sin dödade släkting
Kurder i Uppsala har i flera dagar hållit minnesstund över PKK-medlemmen Heysem Anik, son till den kurdiske borgmästaren i sydöstra Turkiet som tidigare bott i Uppsala.
Foto: Fotograf saknas!
- Vi har en stor bild på honom och det kommer hela tiden personer från det kurdiska folket här i Uppsala, berättar Ferhat Anik, bror till den döda Heysem Anik.
Familjen i Uppsala fick beskedet i förra veckan. Enligt Ferhat Anik befann sig brodern i en byggnad i provinsen Merdin när den omringades av militär.
- När han försökte fly blev han skjuten, säger Ferhat Anik.
Den dödade PKK-medlemmen kom till Uppsala som barn, men flyttade tillbaka till turkiska Kurdistan för 13 år sedan. Han var son till den kurdiske borgmästaren Suleyman Anik, som UNT och flera andra medier tidigare rapporterat om. Borgmästaren bodde under flera år i Uppsala med sin familj, efter att ha flytt undan hot och förföljelse i Turkiet. Han greps strax efter valsegern och kunde först efter en rättegång i turkisk domstol, där han frikändes från anklagelsen om kontakt med den terroriststämplade PKK-gerillan, återuppta sitt ämbete som borgmästare i Dargecit i sydöstra Turkiet.
Han deltar nu i den två månader långa sorgehögtid som hålls bland kurderna i den turkiska provinsen, till minne av sonen. Enligt Heysem Anik deltog flera tusen i begravningen som hölls i förra veckan i turkiska Kurdistan.
UNT: Din bror deltog i den väpnade kampen inom PKK. Hur ser ni på anklagelserna om att medlemmarna är terrorister?
- De har utlyst ensidig vapenvila flera gånger men Turkiet vägrar förhandla. Att ta till vapen är den sista utvägen, men PKK följer gällande krigslagar enligt Genevekonventionen, säger Ferhat Anik.
FAKTA
Turkiet har en stor minoritet kurder - ett folk som också bor i angränsande länder i öst och sydöst. Under inbördeskriget mellan staten och det kurdiska vänsterpartiet PKK 1984-1999 drev myndigheternas och militärens omedgörlighet många kurder till att solidarisera sig med partiets kamp. Brott mot mänskliga rättigheter begicks på båda håll. Turkiets hårda hållning gentemot kurderna är ett skäl för tveksamheten mot att låta landet bli medlem i EU.
Försök att reformera PKK har misslyckats och rörelsen har drabbats av flera avhopp genom åren.
Källa: Utrikespolitiska institutet
Turkiet har en stor minoritet kurder - ett folk som också bor i angränsande länder i öst och sydöst. Under inbördeskriget mellan staten och det kurdiska vänsterpartiet PKK 1984-1999 drev myndigheternas och militärens omedgörlighet många kurder till att solidarisera sig med partiets kamp. Brott mot mänskliga rättigheter begicks på båda håll. Turkiets hårda hållning gentemot kurderna är ett skäl för tveksamheten mot att låta landet bli medlem i EU.
Försök att reformera PKK har misslyckats och rörelsen har drabbats av flera avhopp genom åren.
Källa: Utrikespolitiska institutet
Så jobbar vi med nyheter