Uppsalaeleverna bättre i skolan
Han lovade att avgå om inte Uppsalaelevernas betyg blev bättre. Skolchefen Per Pettersson behöver inte ångra sitt löfte. Betygstrenden i nian är klart positiv för de kommunala skolorna i Uppsala.
Per Pettersson pratar med Karl Tammermann och Mårten Forssner som går i nian på Vaksalaskolan.
Foto: Hans E Ericson
Men nu har trenden vänt. Under de senaste åren pekar värdena för många Uppsalaskolor uppåt. Före jul kom den senaste betygsstatistiken från Skolverket där resultaten mäts med ett särskilt verktyg kallat Salsa. Med hjälp av statistik om sådant som föräldrars utbildningsnivå och föräldrars etniska bakgrund, med mera, räknas ett förväntat resultat ut för varje skola, beroende på elevgruppens förutsättningar.
Vårterminen 2004 låg endast tre av de kommunala skolorna över sin förväntade andel elever som uppnått godkänt i alla ämnen. Övriga skolor underpresterade, många dessutom kraftigt. Nu är läget ett helt annat, enligt den senaste Salsastatistiken. 11 skolor ligger på plus, och presterar bättre än sitt förväntade värde.
- Jag känner mig stolt. Vi har gjort flera saker som påverkat resultatet positivt. Mycket hade vi redan påbörjat när jag lovade att avgå om inte läget förbättrades. Det var därför jag tordes utfärda löftet, säger Per Pettersson.
Han beskriver hur kommunen tagit fram ett system kvalitetssäkring, uppföljning och stöd. I ett särskilt dokument varje år redovisar skolorna läget enligt en mall med givna parametrar. Han förklarar att kommunen satsat på kompetenshöjning av lärarna och på att utveckla de individuella utvecklingsplanerna. I ett större nationellt perspektiv har kunskapsmålen hamnat i fokus, och nya krav har ställts på rapportering till föräldrar om hur eleverna ligger till.
Uppsala kommun har tagit sig an uppgiften och varje skola har jobbat aktivt med att bryta ned mål i varje ämne för att tydligt kunna redovisa kunskapssituationen i exempelvis skriftliga omdömen eller utvecklingssamtal; allt detta har inverkat positivt på betygen, tror Per Pettersson.
- Det är ingen slump att vi nått hit i dag. Nu går vi vidare med att begära utvecklingsplaner från de skolor som ännu inte når upp till sitt förväntade värde. Vi ska sedan stötta dem, vilket är lättare att göra i dag eftersom de inte är lika många längre, säger han.
En av de skolor som vänt trenden är Vaksalaskolan där Johan Flinck är slöjdlärare.
- Vi har försökt tydliggöra målen, och tittat på vilka kvaliteter det är som ska bedömas, och tvingats skärskåda läroplanen. Arbetet har varit mastigt, men det har burit frukt, säger han.
Johan Flinck tycker också att skolan blivit en effektivare miljö, mindre byråkratisk, när det gäller att att få till insatser för elever.
- Vi måste slå oss lite för bröstet. Vi är flexibla i dag. Det är inte mycket papper som behöver byta ägare för att det ska till en viss åtgärd, säger han.
I sommar går Per Pettersson i pension efter 41 år inom Uppsalas skolvärld, som lärare och chef. Att hans löfte kan tyckas eka något tomt med tanke på att han visste att han skulle pensioneras när han gav löftet, ler han åt.
- Det var självklart inget jag hade i åtanke när jag utfärdade löftet, men så klart har vänner noterat det och skrattat åt det. Jag kommer att sluta med gott samvete, både för det och för arbetet vi gjort inom skolan, säger han.
Så jobbar vi med nyheter