Få saker kan kasta en familj in i så djup förtvivlan som när tonåringen inte längre vill leva. Tänk dig att känna ständig skräck för att ditt barn ska ta livet av sig. I en sådan mardröm lever många föräldrar runt om i landet.
I Uppsala län finns kvalificerad hjälp att få vid Akademiska sjukhusets barn- och ungdomspsykiatri, BUP, där ett specialiserat team arbetar mot självskadebeteende.
– När vi kommer in i familjen är det kris på alla nivåer. Det kan handla om att tonåringen i familjen skär sig och föräldrarna är så oroliga att de inte kan gå till jobbet och ofta blivit totalt slutkörda.
Det berättar familjeterapeuten Malin Selberg vid Akademiska sjukhusets socialpsykiatriska behandlingsteam.
En grundsten i teamets behandling mot självskadebeteende är att involvera hela familjen istället för att inrikta sig enbart mot tonåringen. Orsaken är att alla familjemedlemmar drabbas när tonåringen lider av kraftig ångest.
Många gånger har föräldrarna utvecklat ett starkt kontrollerande beteende.
– De kanske sover i samma rum som sitt barn, skickar ständiga sms eller tittar in på tonåringens rum hela tiden. Detta går på tvärs mot den frigörelseprocess som tonåringar normalt ska genomgå och kontrollen kan givetvis upplevas av den unge som väldigt påfrestande, säger Moa Bråthén Wijana, psykolog i teamet.
Malin Selberg beskriver hur föräldrarna går som på äggskal för att inte trigga igång självskadebeteendet och hur det kan uppstå en hierarki i familjen med tonåringen i toppen som styr.
Under behandlingen förses familjemedlemmarna med verktyg för att kunna kommunicera och lösa konflikter med varandra. Viktigt är att tala öppet om problemen och berätta hur man känner.
– Så mycket som möjligt måste upp på bordet. Det gäller att ha en rak och tydlig kommunikation även om det är svårt, framhåller Malin Selberg.
Tonåringen tränas i att vara mer öppen och signalera när ångesten sätter in så att föräldrarna då kan vara mer uppmärksamma.
En del av arbetet går ut på att få föräldrarna att backa och inte kontrollera tonåringen så hårt utan försöka hitta tillbaka till ett mer normalt liv. Att våga gå över till grannen och fika istället för att punktbevaka sitt barn kräver givetvis en hel del självövervinnelse om självmordshot finns med i bilden.
Tonåringen i sin tur får lära sig knep för att undvika självskadebeteendet när ångesten sätter in. Det kan handla om exempelvis andningsövningar, titta på youtube, gosa med katten eller något annat som kan vara avledande.
Teamet träffar regelbundet familjen i bostaden under de tre månader som behandlingen pågår. Efter det har situationen förhoppningsvis blivit så pass stabil att den psykiatriska öppenvården kan ta över.
Inom ramen för den doktorsavhandling om självskadebeteende som Moa Bråthén Wijana arbetar med har hon specialstuderat 50 tonåringar som deltagit i behandlingen. Preliminära resultat visar att antalet självskador bland ungdomarna halverades efter att behandlingen satts in.
65 procent av ungdomarna hade tidigare självmordsförsök bakom sig men ett år efter behandlingen fanns inga rapporter om nya försök. Även ångesten hos föräldrarna minskade.
Flera landsting bland annat Östersund är intresserade av metoden som är unik i landet och hittills har den börjat användas även på Gotland.