Uppsalas ekonomi på väg uppåt

Kommunledningen i Uppsala har tagit ett fast grepp om ekonomin. Numera är budget i balans överordnat allt annat och det ser ut att ge resultat.
- Lyckas vi hålla budgeten inom produktionen i år är det något exceptionellt för Uppsala kommun. Det är något man inte klarat av på många år i kommunen.
Det konstaterar Pelle Bultmark, ställföreträdande chef vid produktionskontoret för vård och bildning.
Han arbetar vid den förvaltning som handhar kommunens vård, skola och omsorg och som därmed svarar för runt 80 procent av kommunens verksamhet.
I år räknar hans nämnd med att göra ett överskott på 13 miljoner kronor. Det är en rejäl uppryckning mot fjolårets underskott på 138 miljoner.
Pelle Bultmark menar att det skett en viktig attitydförändring.
— Tidigare har det varit legitimt att göra av med mer pengar än man haft, men det går inte att bedriva kommunal verksamhet på lånade pengar.
Bakgrunden är att kommundelsnämnderna i Uppsala ständigt drog över sina budgetar i slutet på 90-talet.
Den 1 januari 2003 avskaffades kommundelsnämnderna och en mer enhetlig och lättstyrd organisation infördes. Kommunledningen slog näven i bordet och bestämde att förvaltningen inte längre får göra av med mer pengar än vad som finns till hands.
Vid början av 2003 hade produktionskontoret för vård och bildning 11 600 årsarbetare. Innan januari 2005 kommer totalt 6 procent av personalstyrkan eller 726 årsarbetare att ha försvunnit.
Många av dem har redan lämnat kommunen, i första hand rör det sig om vikarier och timanställda.
Man ska ha i minnet att kommunen höjt skatten vilket i år ger cirka 70 miljoner kronor extra till kärnverksamheterna och underlättar arbetet mot budget i balans.
Redan nästa år kan balanskravet vara svårare att uppnå eftersom drygt 100 miljoner kronor av 2003 års underskott då ska betas av.
De besparingar som nu pågår sker på flera plan.
- Det nya är att vi tydliggjort för alla medarbetare inom Uppsala Produktion vård och bildning att vi inte ska göra mer än vad vi får betalt för. Ingår det inte i uppdraget för personalen inom hemvården att gå ut och promenera med Beata ska de inte göra det, berättar Pelle Bultmark.
Han tror att även andra kommuner som dragits med mångåriga underskott kommer att gå samma väg som Uppsala.
- Det krävs prioriteringar för vad vi kan göra. Det finns växande behov till exempel inom äldreomsorgen och vi måste överväga vad som är kommunens huvuduppdrag. Vi måste gå igenom vad vi ska utföra och vad pengarna räcker till.
I och med besparingarna minskar kommunen sina kostnader för vården, skolan och omsorgen med 247 miljoner kronor fram till årsskiftet. Men rent samhällsekonomiskt är vinsten inte lika stor.
1996 gjorde Arbetsmarknadsstyrelsen en beräkning som visade att besparingen av att säga upp en kommunanställd var under 20 000 kronor per år. Påbörjade den personen en arbetsmarknadsutbildning blev det istället en merkostnad för samhället på runt 10 000 kronor om året.
Mats-Ola Hjelm, ombudsman vid Kommunal i Uppsala, stöder kommunens ambitioner att få balans i ekonomin.
— Men man ska komma ihåg att en del av dem som förlorar sitt jobb i kommunen förmodligen hamnar på a-kassa eller får rätt till socialbidrag, bostadsbidrag osv.
— Besparingarna leder dessutom till försämringar inom barn- och äldreomsorgen, underhållet av parker och gator sköts inte lika bra osv, det är ren kapitalförstöring.
På sikt ser Pelle Bultmark vissa fördelar med besparingarna för medborgarnas del.
— Lyckas vi hålla kommunens ekonomi i balans slipper vi tvära kast med plötsliga sparbeting.