Uppsalas enda körsnär

Han föddes i ett område i Grekland där nästan alla de boende sysslade med päls. Som barn kände han alla dofter från pälstillverkningen och han tyckte att det kändes speciellt och nästan lite mystiskt. I tonåren bestämde han sig för att lära sig att arbeta med päls från grunden, även om föräldrarna hellre såg att han skulle studera vid universitetet. Någon utbildning i yrket fanns inte då, utan flera år av arbete i olika ateljéer väntade.

I dag kan han titulera sig körsnär. Arbetet går ut på att skapa nya pälsar, men också att korrigera och reparera äldre pälsar som kunder kommer in med. Argyrios Papanotas egen vision står i fokus när en kund gör en beställning. Det formas en idé i hans huvud som utarbetas tillsammans kunden, en idé där användningsområde och estetik står i fokus. Sedan drar processen igång med att mönster ska göras och material ska väljas. Inspirationen till nyskapandet kommer från olika håll, exempelvis modemagasin, men oftast har kunden en egen idé om hur resultatet ska formas.
– Sedan måste jag se till att kunderna bli helt nöjda, säger Argyrios Papanotas.

I början lärde han sig mycket om sömnad genom att sprätta upp plagg och sedan sy ihop dem igen.
– Nu är det jag som får sprätta, säger Kajsa Ramberg och skrattar.
Kajsa Ramberg praktiserar i ateljén och har blivit lovad anställning som assistent. Hon talar om sin chef, Argyrios Papanotas, som väldigt generös. Hon får bilden av att han verkligen vill dela med sig av sin gedigna kunskap.
– Jag tror han är glad för att någon annan är intresserad av att lära sig det här, säger hon.

Kajsa Ramberg har utbildat sig i läder-, skinn- och pälshantering och efter att tidigare ha arbetat med både metall och tyg känner hon att päls är ett utmärkt material att forma.
– Det ger perfekt motstånd och är varken för hårt eller för mjukt, säger hon.
Lokalen i Uppsala är ny och nu vill de börja skapa fler plagg från grunden, något som blir möjligt med Kajsa Ramberg i ateljén. De båda vill tillsammans utveckla verksamheten genom att bara arbeta med ekologiskt framtagna material. Dessutom vill de inte arbeta med päls från burfarmade djur och jobbar mycket i fuskpäls.
– I början var jag tveksam, men fuskpäls är billigare, man kan designa utan rädsla och det finns enorma möjligheter, säger Argyrios Papanotas.

De flesta kunderna söker ett traditionellt plagg, men Argyrios Papanotas försöker se hur mycket kunden egentligen vågar.
– En del säger bara ”gör som du själv vill” och sådana kunder älskar jag, säger han.
När det gäller Uppsalaborna tror Argyrios Papanotas att många inte vågar bära avancerat designade plagg, därför finns heller inget behov.
– Jag kommer härifrån och man får inte sticka ut, säger Kajsa Ramberg.
Enligt henne har ändå försäljningen av päls ökat de senaste åren.
– Det har blivit mer ”inne”, säger hon.

Ökningen märks i ateljén. Fler kunder kommer med pälsar som de ärvt eller köpt second hand som de vill anpassa efter egen stil och egna mått. Även om handeln går bra just nu har djurrättsaktivism varit ett stort problem för Argyrios Papanotas, men han har aldrig velat ge upp. Det är en känslig bransch och antalet körsnärer har minskat drastiskt de senaste åren. I Uppsala är han själv den enda som finns kvar. Ändå så tror han att det är ett yrke som kommer att överleva även om det är tufft.
– Jag älskar det här yrket och det skulle vara bortkastad kunskap om jag slutade, säger han.