Uppsalas majblommeförening en av landets äldsta

Årets försäljning engagerar uppemot 500 barn och äldre damer.
Ruth-Marie Hofvander, Uppsala, har varit engagerad i Uppsala majblommeförening sedan 1994. Att sälja majblommor är roligt, och förenat med trevliga och intressanta möten med människor, säger hon. Årets majblommeförsäljning startar 15 april. Den första veckan är det skolbarnen som säljer. Barnen får 10 procent i provision, berättar Ruth-Marie Hofvander.
Försäljningen brukar gå allra bäst de första dagarna. Förra året såldes majblommor för 530 000 kronor i Uppsala. 250 000 kr delades ut till enskilda barn. Dessutom gick 50 000 kr till skolaktiviteter på skoldaghem och särskolor. Exempel på enskilda bidrag är handikapphjälpmedel, glasögon, fridtids- och semesteraktiviteter. Mellan 250 och 300 barn fick förra året stöd från Majblomman i Uppsala.

Förutom Ruth-Marie Hofvander är ytterligare fem damer ideellt engagerade i majblommekommitténs arbete med att beställa, packa upp och distribuera majblommorna, och organisera försäljningen.
Även Gunilla Ransbo brinner för majblomman, fast på ett annat sätt. Hon har en komplett majblommesamling, och har med åren blivit expert på Beda Hallberg, majblommans skapare. När majblommerörelsen startade 1907 såldes blomman bara under en dag. Majblomman som såldes för att "skydda Sveriges folk från tuberkulosfaran" blev omedelbart en braksuccé. Genomslaget var alldeles fantastiskt, och blommorna kunde inte tillverkas fort nog. Alla ville ha majblommor, restaurangerna och butikerna köpte in dem i mängder för att dekorera med.

- Jag hittade en påbörjad samling i mitten av 1990-talet och tyckte den var så vacker att jag bara måste ha den, säger Gunilla Ransbo. Hennes erfarenhet är att majblomman representerar livsstolpar och referenser för många människor.
Majblomman följdes av flera andra "välgörenhetsblommor", som Morsdagsblomman, De Blindas Blomma, och Inva-Rosen (Inva står för invalid), men ingen fick samma enorma genomslag som majblomman. Ungefär vart femte år är den blå, för att anknyta till den första blommans nyans.

Varken Ruth-Marie Hofvander eller Gunilla Ransbo svävar på målet när de får frågan varför majblomman har kunnat överleva långt efter det att målet nåtts och tuberkulosen utrotats - även om försäljningen haft toppar och dalar. (I dag finns till exempel inte de stora majblommorna kvar, beroende på att de är för dyra att tillverka.)

- Det är kontinuiteten, att den är återkommande, har samma form, och så är det lite spännande med den nya färgen, säger Gunilla Ransbo.
- Och så är den ju ett vårtecken, med rätt namn: majblomma, säger Ruth-Marie Hofvander.

Uppsalas majblommeförening en av landets äldsta

I år firar den lokala majblommeföreningen i Uppsala 100 år. Bara ett år efter att Beda Hallberg i Göteborg inledde kampen mot nationalsjukdomen tuberkulos genom att sälja små pappersblommor hakade Uppsala på och bildade en majblommekommitté.