Uppsalas okÀnda kyrkogÄrd
PÄ UllerÄkersomrÄdet i Uppsala finns en för de allra flesta okÀnd kyrkogÄrd. Bakom dess stenmurar begravdes under nÄgra Ärtionden nÀra 1 300 patienter frÄn det intilliggande mentalsjukhuset. NÄgra av deras vÄrdare ligger ocksÄ begravda pÄ "hospitalskyrkogÄrden".
KyrkogÄrden ligger fullt synlig intill parkeringsplatsen snett emot den tidigare psykiatriska akutmottagningen pÄ UllerÄkeromrÄdet. "Men fÄ verkar kÀnna till att det parkliknande omrÄdet i sjÀlva verket Àr en kyrkogÄrd", sÀger Tom Lundin.
Foto: Hans E Ericsson
FrÄn sitt arbetsrum i samma hus som den psykiatriska akutmottagningen tidigare lÄg en bit in pÄ UllerÄkersomrÄdet kan han se ut mot ett av en stenmur omgÀrdat parkliknande omrÄde belÀget mellan Dag Hammarskjölds vÀg och sjukhusets stora parkeringsplats.
Det Àr dock först om man gÄr in genom jÀrngrindarna i parkens norra del som det gÄr att se att den mÄste ha anvÀnts som begravningsplats eftersom flera gravstenar finns uppresta intill stenmuren pÄ vÀnster sida.
- Alla gravarna lÀngs muren Àr personalgravar. De enkla trÀkors eller trÀplattor som utmÀrkte de allra flesta patientgravarna har sedan lÀnge skattat Ät förgÀngelsen och gravkullarna de stod pÄ har jÀmnats ut till plana grÀsmattor, berÀttar Tom Lundin nÀr han visar runt pÄ kyrkogÄrden.
Trots att sammanlagt 1 290 patienter begravdes dÀr mellan 1909 och 1954 finns i dag bara nio gravstenar som utmÀrker patientgravar kvar. De Àr alla betydligt mindre Àn personalens stenar. I de flesta fallen Àr de bara synliga pÄ nÀra hÄll dÀr de ligger inbÀddade i grÀset i ett av de fyra gravkvarteren en bit till vÀnster in pÄ kyrkogÄrden.
- Gravarnas placering ska nog ses symboliskt, som att personalen sÄ att sÀga fortsatte att skydda och hÄlla ett vakande öga över patienterna Àven efter döden, sÀger Tom Lundin.
Ăven kring nĂ„gra av patientgravarna finns blommor som vittnar om att de fortfarande efter mĂ„nga Ă„rtionden fĂ„r besök.
- En del av gravarna vÄrdas av anhöriga, men i nÄgot fall kan det ocksÄ vara nÄgon tidigare patient som tagit pÄ sig att sköta om en grav, sÀger Tom Lundin.
De flesta patienter som begravdes pÄ sjukhuskyrkogÄrden lever dock inte kvar i nÄgons minne och fick inte ens nÀr de var i livet besök av nÄgra anhöriga. PÄ den tiden betraktades mentalsjukdom Àn mer Àn i dag som nÄgot skamligt.
- NÀr patienter begravdes brukade förutom prÀsten endast personal och andra patienter nÀrvara under jordfÀstningsakten. NÄgra tal förekom aldrig. SjÀlva kyrkogÄrden sköttes av arbetslag med patienter som ocksÄ sjÀlva grÀvde gravarna, sÀger Tom Lundin.
Av de fyra gravkvarteren togs tre i bruk fram till den sista patientbegravningen 1954. Av 138 pÄ gravkartan utmÀrkta personalgravar har bara Ätta anvÀnts. Den senaste begravningen i en personalgrav skedde sÄ sent som 1978.
- Det finns alltsÄ gott om outnyttjade gravplatser pÄ kyrkogÄrden och egentligen finns inget hinder för att de anvÀnds. Jag vet för övrigt att man planerar att anvÀnda en av personalgravarna igen, sÀger Tom Lundin.
Sedan 1989 har Uppsala kyrkliga samfÀllighet det formella ansvaret för begravningsplatsen. Det som en gÄng var UllerÄkers sjukhus Àr inte lÀngre en livslÄng förvaringsplats för psykiskt sjuka patienter. Numera förknippas namnet UllerÄker förmodligen minst lika mycket med ett nytt frÀscht bostadsomrÄde som med psykiatrisk vÄrd.
- I dag finns nÀstan inga kyrkogÄrdar belÀgna inom bostadsomrÄden. Som jag ser det borde det vara fullt möjligt att den gamla patientkyrkogÄrden omvandlas till de nÀrboendes nya begravningsplats, sÀger Tom Lundin.
Mer lÀsning om kyrkogÄrden finns i Tom Lundins bok Guds Äker vid UllerÄker - Begravningsplatsen vid Upsala Hospital och Asyl, utgiven av Psykiatrihistoriska museet i Uppsala.
Fattigbegravning
"PÄ den tiden kostade en fattigbegravning pÄ UllerÄker 18 kronor. DÀrav gick sju kronor till kistan. Snickeriet tillverkade svarta kistor, mÄlade i kimrök, i tvÄ storlekar. Om nÄgon patient hade varit sÀrskilt duktig och arbetsam fick han en krans ocksÄ. Men den som var gammal och klen och inte hade orkat med arbete blev utan". (Utdrag ur intervju med Harry Passad, under mÄnga Är trÀdgÄrdsmÀstare vid UllerÄkers sjukhus).
"PÄ den tiden kostade en fattigbegravning pÄ UllerÄker 18 kronor. DÀrav gick sju kronor till kistan. Snickeriet tillverkade svarta kistor, mÄlade i kimrök, i tvÄ storlekar. Om nÄgon patient hade varit sÀrskilt duktig och arbetsam fick han en krans ocksÄ. Men den som var gammal och klen och inte hade orkat med arbete blev utan". (Utdrag ur intervju med Harry Passad, under mÄnga Är trÀdgÄrdsmÀstare vid UllerÄkers sjukhus).
SĂ„ jobbar vi med nyheter