Uppsalastudie skriver om biologin

En nyupptäckt mikroorganism kan vara en felande länk i utvecklingen av den sorts komplexa celler som alla växter, djur och svampar är uppbyggda av.

Namngivning. Så här ser undervattensmiljön ut i det vulkaniskt aktiva området Lokes slott, som gett de nyupptäckta mikrorganismerna Lokiaarkéer deras namn.

Namngivning. Så här ser undervattensmiljön ut i det vulkaniskt aktiva området Lokes slott, som gett de nyupptäckta mikrorganismerna Lokiaarkéer deras namn.

Foto: RB Pedersen Bergens universitet

Uppsala2015-05-06 19:00

Det visar en forskargrupp ledd från Uppsala universitet i en studie, som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Nature.

– Vi kunde knappt tro våra ögon när vi fick de första resultaten och det stod klart att vi hade upptäckt en celltyp som är ett slags mellanting mellan cellerna hos mikrober och de mer komplexa celler, som vi själva, alla andra djur, växter och svampar består av, säger forskaren Thijs Ettema vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, som har lett forskargruppen.

Basen för allt liv på jorden är celler som innehåller dna, men det finns flera huvudtyper av dem. Utifrån hur cellerna är uppbyggda och fungerar delas livets träd in i tre huvudgrenar: bakterier, arkéer och de mycket mer komplexa eukaryoterna. Eukaryoterna har till exempel en cellkärna och ett slags cellskelett, något som både bakterier och arkéer saknar. Eukarytoten är den enda celltypen som kan bygga upp flercelliga organismer. Den eukaryota cellens ursprung är en av biologins stora gåtor. Många forskare har misstänkt att den någon gång för sisådär ett par miljarder utvecklades från en arkéliknande förfader, som var betydligt mer komplex än alla hittills studerade arkéer.

I sedimentprover tagna av Uppsalaforskarnas norska samarbetspartners vid Bergens universitet på nära 2 400 meters djup i Atlanten verkar forskarna nu ha hittat livs levande sentida ättlingar till en sådan eukaryotliknande arké. De har döpts till namnet Lokiaarkéer, efter namnet på det vulkaniskt aktiva område mellan Island och Svalbard, Lokes slott, där proverna togs.

Hur Lokiaarkéernas celler ser ut är inte känt. Forskarna har ännu inte lyckats odla dem i laboratoriet. Däremot har de med avancerad genteknik fått massor med information om hur deras arvsmassa ser ut.

– Lokiarkéer har många gener som tidigare endast setts hos eukaryota celler. Det gäller till exempel eukaryota gener för proteiner som behövs för att bygga upp ett cellskelett och gener som är viktiga för att bygga upp cellens inre avdelningar. Det pekar på att cellulär komplexitet uppstod tidigt i evolutionen av eukaryoter, säger Thijs Ettema.

Upptäckten av Lokiaarkéerna och deras släktskap med eukaryoterna förväntas skriva om dagens läroböckert i biologi.

– Samtidigt är det viktigt att påpeka att det här bara är en början. Vi förväntar oss att fler i dag okända arkéer från havets botten kommer att ge ännu mer detaljerade kunskaper om hur eukaryoterna uppstod. Vi ska bli tvugna att skriva om våra biologiböcker oftare framöver, säger Thijs Ettema.

Fakta Arkéer finns överallt

Så sent som i slutet av 1970-talet visade den amerikanske forskaren Carl Woese att arkéer utgör en egen gren på livets träd.

Arkéer finns överallt, djupt nere i haven, i marken vi går på, till och med inuti oss själva. En del arkéarter är anpassade till extrema miljöer, till exempel 120 grader varma undervattenskällor och Döda havets extremt salta vatten.

En stor del av jordens totala biomassa består av arkéer.

Arkéer har fått sitt namn av det grekiska ordet archeosis, som betyder ålderddomlig.

Ännu har inga arkéer påträffats som orsakar infektioner.

Den över hela världen använda pcr-tekniken för att masskopiera arvsmassa använder dna-kopierande enzym från arkéer som lever i varma källor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om